tisdag 4 maj 2010

Integration i det lilla

Jag har varit i bostadsorådets tvättstuga och i bland blir det hur fel som helst. Först kom det äldre paret som kommit hit för länge länge sedan från ett annat land. Båda började arbeta på "fabrica" första dagen. De har jobbat med lågstatusarbeten ända fram till sin pension och de kan en utomordentligt dålig svenska och är faktiskt analfabeter båda två.De är svenska medborgare sedan länge och deras fyra barn likaså. Barnen har flyttat från orten och ingen kan hjälpa dem med att läsa instruktioner och samhällsinformation. De har aldrig erbjudits någon svenska för invandrare, arbetsbehovet var så stort så det var bara att stämpla in och arbeta.

De få (gud ske lov) invandrarna i deras situation jag stött på här omkring lever i ett fruktansvärt utanför och är rejält handikappade av sin dåliga språkkunskap och det är hemskt.

Paret i tvättstugan var där för att ha något att syssla med förstod jag, hon skulle tvätta och han var "texnista". De skrivna informationerna i tvättstugan finns bara på svenska, men det spelar ingen roll när man inte kan läsa. Trygghetsvärdarna informerar mer än gärna - men när man inte kan läsa information om trygghetsvärdarna är det lika kört från början.

Jag hjälpte och försökte bistå i paret vedermödor med maskinerna men hann inte avvärja kvinnan från att hälla i blekmedel.Men det funkade i alla fall och vi stod där och log mot varandra och var nöjda med det vi gjort.

Nu gjorde ett annat par antre och de hade faktiskt bokat den maskingrupp som jag precis hjälpt till att starta. Jag hade inte kollat och de kunde inte läsa vilken grupp de bokat. Nu löste det sig och jag tog på mig att det blev fel för att undvika gruff. Andra paret tog efter lite muttrande de lediga maskinerna som första paret skulle ha och det slutade med frid och fröjd.

Det är aldrig för sent att integrera varför kollar man inte upp dessa äldre som isoleras från allt på grund av sin språkbrist och även deras anhöriga som tolkar och instruerar försvinner. Jag tror att man skulle kunna göra massor om man söker upp dem till att börja med och på sikt kan man bryta ett utanförskap som man inte tänker på- De här äldre svenska invandrarna lider av ett gigantiskt socialt handikapp och vi och de skulle tjäna stort på att låta dem bli en del av vårt samhälle.

Varje människa är inte en ö - vi är ett land ,en kontinent tror jah.

3 kommentarer:

  1. Såg att du citerade Mumin inne hos Any. Tänkte härma dig lite och svänga till det så här:
    Varje människa är inte en ö. Men ibland känner man sig som en flugskit. =)

    SvaraRadera
  2. Det är bara att hålla med, för det måste vara fruktansvärt jobbigt att inte kunna förmedla sej. Det här är en fråga som jag i alla fall aldrig har tänkt på, jag undrar om den frågan har kommit upp på politikernas bord, om inte så borde den de
    Anne-louise

    SvaraRadera
  3. Jag tycker det är jätteviktigt, de lever i ett gigantiskt utanförskap och värst är det för de två äldre svenska (med utländska bakgrunder)damer som är änkor och analfabeter jag har träffat - snacka om att sitta på en öde ö mitt bland alla andra svenskar för att man inte har språket en gång gemensamt.
    Välkommen hit Libra

    SvaraRadera