onsdag 30 juni 2010

Vad är det som gör skillnad?

Vi är många som bloggar mer eller mindre frekvent. Vi håller oss på olika portaler, vi är olika och motiven till att blogga är nog lika många som oss bloggare.Det är intressant att läsa de beskrivningar av sig själv som man gör som bloggare för att presentera sig och sin blogg.

Det finns bloggare som jag definitivt har svårt för genom deras budskap eller på sättet de framför det, men dessa kan man undvika. Det händer dock att man faktiskt kommer fel ändå eller får ett litet mail om tokigheter och helt enkelt kollar om det stämmer det man får vetskap om.

På en annan portal råder som vanligt anarki och angrepp görs under konstiga täckmantlar och ingenting händer trots att det slås larm stup i kvarten om oegentligheter som förekommer på just denna portal.Ingenting händer mer än att några inlägg försvinner och beskyllningar kastas på den som man antar har anmält inlägget - som lika ofta är ett felaktigt antagande. Jag t ex anmäler inte för jag tycker att korkade inlägg skall stå kvar och tala för sig själv.

Just nu är det en något provocerande hemmafru som ifrågasatt den mentala utrustningen på de som skall rösta på den politiska falang som hon INTE tillhör.Hon och jag har ingenting gemensamt på något sätt mer än att hon skall rösta på det parti som jag tillhör. Det parti som med förkärlek nämns som partiet för de empatilösa med blod på händerna av många bloggare - ett påstående som får stå för dem.

Det är inte konstigt om man retar sig på andra som kan verka både obstinata och irriterande i sitt språk men vi har rätt att uttrycka oss (inom vissa gränser) hur vi vill men otrevligt är det när man "inte ser bjälken i sitt eget öga men grandet i sin nästas".

Det är svårt att förstå när någon säger sig vara en stor pedagog och med kärlek skall få andra att växa. Att i sin personliga presentation ha med att h*n aldrig kommer att sammarbeta med eller kompromissa!! med SD (mycket lovvärt) på grund av att deras grundvalar bygger på bland annat okunnighet och mobbningsfasoner.
H*n vill kämpa för det h*n tror på - alla människors lika värde, religionsfrihet, åsiktsfrihet och samarbete och vänskap med alla. Mycket vackert tänkt och tyckt absolut.

Samma bloggare angriper sedan på alla sätt den bloggande hemmafrun utan att jag ser någon kärlek i h*ns ord och som vanligt är h*n ivrigt påhejad av en hejarklack som tycker att det är väl valda ord och de gör att för att putsa glorian på den rättfärdiges huvud.

Nu undrar jag bara stilla får man i sin egen rättfärdighets namn skriva vad man vill och uttrycka sig hur som helst bara för att man anser sig företräda den rätta politiska färgen? Ger det då också rätten att man får försöka att verbalt avrätta någon med avvikande uppfattning eller som man inte tycker om?

Jag tycker hemskt illa om när man utmålar sig som något ädelt när man förgör någon annan i skrift eller på annat sätt. Jag vill inte göra det och skall försöka att avhålla mig från för stora övertramp och sedan tänker jag på kloka mormor som sa: Kom ihåg att vem du än ser på så är det inte straffbart att vara dum i huvudet - för vissa är det en fördel då de slipper förstå vad de gör.

Jag är inte felfri, kommer aldrig bli det, men man behöver inte försöka både skada och mörda med ord för det. Tror inte att alla kan älska alla men ibland så vore det bra om vi kunde väga våra ord på guldvåg och inte hänge oss åt otäcka nidskrifter som vi kallar ironi fast det inte är det.

Kan vi inte tänka efter före någon gång extra och se att vi är olika individer med olika sätt och tankar. Kan vi inte se att någon annans tankar är dennes oavsett om vi själva tycker de är både korkade och verklighetsfrämmande.Kan vi inte försöka lite grann att låta andra ha andra åsikter än vi själva har - kan vi inte försöka ha det så? Det är väl det som kallas åsiktsfrihet tror jag?

6 kommentarer:

  1. Helt klart är att egennyttan aldrig tiger still. Det gäller så vitt jag kan se för alla parter i det verbala rövarslagsmål som utkämpas på den kaotiska bloggportalen. Resultatet blir att den oresonliga lusten att bekämpa enskilda personer fårn bägge sidor försämrar den goda sak de påstår sig slåss för. Ändamålet helgar inte medlen i något av de fallen!

    Det är nog så att det egna förståndet lägger golvet och sätter taket för en ens förmåga att föra dialog. De vars förmågor mäter in mellan detta golv och tak gläds att samtalet förs på deras nivå. De som inte når upp till golvet eller kommit över taknocken hamnar utanför och får försöka kvittra så som deras näbbar tillåter bland dem som förstår att uppskatta det!

    Debatter skapar inget samförstånd, de skapar endast åtskilnad och gräver skyttegravar som senare blir svåra att ta sig ur även om de faktiska förhållandena förändrats.
    :O)

    SvaraRadera
  2. Rätt som vanligt, men den ene av dessa två går ut ärligt och står för det som skriv för att hon tycker så hur irriterande omgivningen än anser det är. Den andra går ut och slåss fegt under täckmantel att h*n gör det av humansism och klokhet för det är h*n som står för moralen visheten och upplysningen och dessutom är den fin och inkännande människa.Jag föredrar ärlighet före hycklad känsla även om jag inte tillhör någon av deras fanklubbar.

    SvaraRadera
  3. Ja, vi har både religionsfrihet, åsiktsfrihet och yttrandefrihet här i landet. Men det är friheter under ansvar. Det är, såvitt jag vet förbjudet att illvilligt skada namngivna personer. Det gäller om man skriver insändare i tidningar och såvitt jag vet är det en av reglerna här på bloggen att inläggen inte ska handla om rena personförföljelserna.
    Alla är vi olika och tycker olika, det måste man respektera och skulle man mörda alla oliktänkande skulle tillvaron mista en dimension och man själv förmodlingen sitta sömmande säckar på en fästning.
    I övrigt tycker jag det är bättre med en ärlig tvivlare och syndare än en skrymtande farisé.
    När det gäller politik har jag inte samma färg som du, men jag tänker inte hoppa på dig för det och vad jag vet har du inte heller hoppat på mig.
    Tänk så trevligt det kunde vara om alla kunde respektera varandras åsikter.

    Förresten. Den där boken jag pratade om "Anonyma skoälskares klubb" var en besvikelse. Den handlar om fyra kvinnor från olika samhällsskikt, vilkas gemensamma nämnare var att de förköpte sig på märkesskor och hur de lyckades sanera sina ekonomier och till sist bildade en firma - som sålde märkesskor.

    Det här blev långt dessvärre, men jag hoppas att du orkar läsa det till slut.

    Ha en bra dag!

    SvaraRadera
  4. Kära torskolja- jag förstår att inte jag skall läsa boken. Jag skulle aldrig kunna sälja några märkesskor.
    Var och en får ha sin politiska övertygelse och det vore tråkigt med ett samhälle där alla tycker lika och man inte låter någon annan ha sin åsikt utan att man för den skull trampar ner och förringar den.
    Det är roligt när du tittar förbi och gör det gärna ofta, jag blir bara lrdsen över mycket på min gamla hemvist.
    Ha en skön sommar.

    SvaraRadera
  5. Jaa, det ÄR tråkigt. Dessvärre finns det många skrymtande fariséer på bloggen och människor som finner njöe/tillfredsställelse i att till varje pris försöka sabla ner nån annan.

    Ha en skön sommar du också och ta väl hand om både man och surögda Ester - och dig själv också!

    SvaraRadera
  6. Jag lovar det - att ha det skönt alltså. Njut av sommaren du med.

    SvaraRadera