Jag är fullt medveten om att krig och fotbollskrig grasserar. Jag vet att folk svälter och olja sprutar okontrollerat från borrhål utanför amerikas kust. Jag vet att jag är en beviljad människa som har mat för dagen, folk runt mig som tycker om mig och att jag är bortskämd av sådant.
Vad saknar jag mest nu när jag är på annan ort? Naturligtvis är det katten -den surögda Ester. Ingen trampar på mig, jamar uppfordrande åt mig eller ratar maten jag lägger upp.
Snart skall jag skicka ett kort till gamla mor och till kattvakten sedan skall jag göra det som alla normala kattägare gör - jag ringer katten!
Kattvakten Kerstin får lägga telefonluren brevid Ester i husses kalsonglåda och sedan ska jag prata på. Undrar om hon svarar och om hon saknat mig? Det måste hon väl göra? Det måste vara så - jag har separationsångest så det är inte sant för en katts skull.
ESTER!!!Vänta älskling matte ringer NU!!Matte är fullständigt normal.
Underbart!!!!! :-)
SvaraRaderaOch jag är säker på att Ester uppskattar ditt telefonsamtal.
Kram på dig!
Hon blev så tacksam så att kattvakten beordrades att öppna balkongdörren åt henne - av henne. Hon lever i alla fall det lilla livet.
SvaraRaderaJag har sluppit min polsktalande i flera dagar! Nu ska han ligga på mig, i vägen och gnida sig mot mig var jag än tar vägen! Jag tror jag hyr en bil snart igen!
SvaraRadera:O)
Nu närmare och närmare tiden för hemresa så nästan längtar jag trots det efter att möta terroristen öga mot öga.
SvaraRadera