.......det var ett slagord som var gångbart på 60-talet.Troligen var det i första hand ett tillåtande alibi för vissa moraliska övertramp men jag återanvänder det här och nu.
Om någon enda bloggläsare har missat det så har jag och Anybody "gjort" London under två hektiska dygn. Två dygn då vi startade från maxhastighet och sedan ökade vi hela tiden. Min insikt om mig själv har ökat så pass att jag villigt erkänner : Jag är en första klassens shopoholic!Den som inte tror mig kan få titta på min fantastiska garderob inköpt i Camden och Petticoate Lane.
Queen of the Shopping = Anybody, hon har med insikt och varsam hand guidat mig genom Londonmarknadernas underbara områden. Tänk bara att få mig på rätt spår i ett gytter av små bodar så att jag inte missar att förnya mitt förråd av fjäderboor eller snygga mössor tillverkade enbart av silverpaljetter. Tack vare Any så har jag en lila boa nu och en mössa som tack vare sin tyngd aldrig blåser av skallen.
Det är kul att dela sin tid med någon som man faktiskt inte känner så väl mer än i sin egen lilla bloggvärld och se hur det hela faller ut. Det föll ut alldeles utmärkt enligt mitt sätt att se fast Any såg lite underlig ut på flygplatsen. Hon var helt övertygad om att jag packat ner mer än två par trosor och tandborsten i min resväska bara för att vågen slog till med cirka 8,5 kilo i resestarten av totalt tillåtna 10 kilo.Jag åkte hem med samma vikt trots att jag hade shoppat maaassssorrr.
Ett äventyr(för det var det)innehåller så mycket, det kan vara dofter,synintryck känslomässiga intryck som gör allt till en fantastisk härlig känsla. London bjöd på vår - gröna blad, blommande parker som spred berusande dofter. Lika berusande var kryddofter från matstånden eller kläder som doftade rökelse eller något som man helst inte ville veta vad det var.
Att göra små matknyten på en liten pannkaka med gurkstavar,purjolök,plommonsås och "roasted duck" är himmmelskt och det blir inte sämre av att man gör det på Cecilia Hagens favoritrestaurang i London.En jättecrepe med honung och citron på marknaden är också otroligt gott.
För att denna blogg inte skall bli en bland många andra modebloggar så kommer jag bara att i förbigående nämna några små fynd jag gjort och som jag är övertygad om kommer att framhäva mig på ett mycket smickrande sätt - silverpaljettmössan och min fjäderboa är redan nämnd så nu kör vi. Jag har ett par enormt läckra jeanstights med broderade och paljetterade bakfickor på och motivet är fjärilar.Subtilt vill jag lova och de går mycket bra till min top av svarta spetsar i lager på lager.Den svarta tshirten i slinkigt material från punkäffären är inte heller dum - den har ett vackert motiv bestående av en jättelik dödskalle som det växer rosor ur - givetvis är trycket neonfärgat. Den våffelstickade tunikan med fjärilsarmar går inte av för hackor den heller.
För att ni inte skall förgiftas av avund slutar jag min uppräkning över klädinköp där medan jag grämer mig en aning över att jag inte kunde få med mig ett par gummistövlar i rosa med galopperande hästar på i handbagaget.
Även en Granntant måste inse den bistra sanningen - mitt apanage skall inte användas endast till lyx och flärd, det är till för kulturella utövanden också.Att vid ett tillfälle som detta få en handledare som Anybody till sitt förfogande är en skickelse - hon hjälpte mig att bestiga shoppingparnassen med nya friska kulturögon.
Lite smolk i glädjebägaren fick vi erfara sista morgonen, vi hade blivit bestulna!
Det är fruktansvärt att vakna och kliva upp ur sängen då en dm av musklerna på lårens baksidor är borta och hälsenorna fanns det intet ett spår av. Efter lite egenkomponerad morgonyoga klarade vi att äta frukost i matsalen trots handikappet som vi fått.
Underbart är kort men två hektiska dygn var ändå lagomt för en sådan här utflykt och det gör att man kan tänka sig flera små resor framöver.Resan hem förgylldes också av trevliga engelsmän. Den förste demonstrerade makeup och lade lermask på Any som han tog bort med en magnet!!!! medan han berömde hennes unga vackra hud. Sådant är bedårande och befrämjar välbefinnandet hos vilken kvinna som helst. Själv stod jag glatt och tog åt mig för hennes "lovely skin".
I säkerhetskontrollen på flygplatsen stod nästa gentleman. Han gick igenom min resväska med ett instrument som såg ut som en rakad diskborste med en liten putsduk på toppen. Any frågade vad den var till för och han berättade att det var en detektor för sprängämnen som han sedan stoppade i ett avläsningsinstrument.Vid frågan om vad som skedde om testen gav positivt utslag så svarade han bara:"We lay you down on the floor and rippe you naked." Vid våra suckar och tindrande ögon, rodnade säkerhetsmannen och avslutade hastigt undersökningen (han hann dock konfiskera min hutlöst dyra saltvattenspray för ostyrigt hår)men han gav oss ett oförglömligt minne ändå.Anybody har troligen en helt ny syn på mig och är ni intresserad så titta i hennes blogg HÄR.
När jag nu givit er en kort resume av vår fenofantastiska resa så förstår ni säkert att jag hoppas att Anybody kan tänkas göra fler resor med mig och redan idag börjar jag spara för det. Vet ni någon som är intresserad av kroki? Modellen finns här och jag tar alla uppdrag inom cykelavstånd, snuskigt bra arvode mottages med tacksamhet.
Det är roligt med avbrott i det grå men det var skönt att komma hem till min luggslitne riddare,Gunvald Sköldpadda och Surögda Ester. Samtliga mår väl trots att vissa spår tyder på att de haft en mycket märklig mathållning under min bortavaro.
Det tycks ha varit två dagar som Londonborna sent ska glömma!
SvaraRaderaVi var oförglömliga!
SvaraRadera