måndag 21 maj 2012

Farsan är tillbaka i Sverige

Pappas semestertripp till Rhodos motsvarade oss barns värsta farhågor. Efter att ha tomtat runt totalt förvirrad i och runt sitt hotell så ringde personalen efter ambulans och han hamnade på öns enda sjukhus. Han var mycket uttorkad då han inte druckit något - för dyrt för buteljerat vatten och dessutom behöver han inte besväras av sina urinträngningar om det inte produceras urin. Det är ju inte bättre för en diabetiker som farsan har skaffat sår på vänster fot för att han gått runt med två högerskor tiden där nere i värmen. En vänlig representant för Apollo tog kontakt med min ene bror när farsan blev inlagd - pappa hade ej uppgivit någon nära anhörig men man spårade brorsan på vårt ovanliga efternamn. Representanten för resebolaget lovade att sätta pappa på planet så han skule komma hem säkert och en brorson skulle möta farfar. Faderskapet anlände på rätt tid och arg som ett bi då man på Rhodos flygplats ville ha ett läkarintyg på att han skulle klara av hemresan. Han svor och domderade och hade kallat kvinnan mycket fula saker.Efter många snurriga samtal fick vi äntligen pappa att gå till sängs. Jag väcktes extremt tidigt av telefonen - det var min pappa som önskade beställa färdtjänst till Försäkringskassan i sin grannkommun. När jag ifrågasatt den bilbeställningen så blev farsgubben sur och undrade vem som kopplat honom till mig - en undran som jag inte orkade besvara. Han var på väg för att få ut pengar för läkarvård på Rhodos. Jag försökte förklara att Försäkringskassan är för att få sjukpenning, föräldrapenning eller bostadsbidrag och att eventuell återbetalningen på det han lagt ut på en resa till annat land fick man ut på reseförsäkringen. Han ville genast få reda på vilket försäkringsbolag han hade sin försäkring i och det bad jag honom kolla på försäkringsbrevet som jag skickat med i hans biljettfodral. Demens förändrar människan det vet jag men det är inte roligt när man blir ovettigt behandlad för att farsan givit bort försäkringsbrevet till de i hotellreceptionen. Trött blir man men jag hade gudskelov tagit kopior på allt. Det sista jag vet är att pappa skulle kontakta resebyrån som sålt försäkringen till mig för att omedelbart få ut sina pengar. Jag orkar inte dividera mer så nu tar mina bröder över en sväng.Vi skall dra hem en biståndsbedömare direkt efter Pingsten för det här går inte. Fortsättning följer.

onsdag 16 maj 2012

Jag klarar inte av en hutt

Jag fick otroligt mycket vin när jag fyllde år. Jag har rödvin,vitt vin och rosevin. Whiskyn pryder sin plats liksom cavan och champagnen. Tänk att ha så mycket alkoholhaltiga drycker så man inte vet hur man skall härbärgera allt.Mjöl, socker och andra torra varor står på bänken för tillfälet eftersom skafferiet är fullt av flaskor. Nu har vi med mina presentkort på Rusta varit där för att få tag i ett vinställ - ett sådant som var så populärt för några år sedan. Butiken förde inte sådana men vi föll för en ny fin spade och kratta från spadfabriken i Karlstad istället. Förvaringen av brända och destillerade drycker kvarstod efter det så vi ställde kosan mot IKEA. Vinstället "Hutten" blev mitt val denna gång. Väl hemma började mannen i mitt liv montera stället på sitt välkända maner - skruvar och annat metalskrot i en låda eller burk, resten i en hög till höger om fåtöljen och bruksanvisning raskt ut till höger in i det okända. Jag har ärvt de sorgliga resterna efter mannen i mitt livs idoga arbete och det finns inget att göra tror jag. Troligen får jag besöka företaget som jag köpt "hutten" på och spela mer korkad än jagär och charma till mig en ny bruksanvisning(finns ej på nätet). Märkligt att det skall vara så svårt att fixa till en liten stackars hutt i dessa dagar - den består av 11 trädelar och en näve skruvar och plugg. Att det skall vara så krångligt att vara människa, jag tror jag blir nykterist på kuppen. Fast kanske inte ändå.......

måndag 14 maj 2012

Alla var där

men jag tänker inte namedroppa för det när det gäller gästerna på¨min födelsedagsfest.60-65 glada vänner kom för att fira mig och det gjorde de med besked. Alla hade blommor eller paket med sig trots att jag sagt till att det var nog bara de kom. Jag fick saker jag inte visste att jag längtat efter förrän jag fått dem och det var rent magiskt fast jag ifrågasatt om jag verkligen var värd så fina saker. Om man önskar något riktigt mycket så kan önskningen gå i uppfyllese det fick jag se i lördags. Varje gång någon frågat vad jag önskat så har jag sagt:"Anders Borg snyggt inslagen i cellofan".En av mina äldre vänner kom bärande på ett stort paket med mycket cellofan och vacker rosett i av guldband.Han hade ur ett stort frigolitblock mejslat och skurit ut en fantastisk gammal riddarborg med vallgrav och vindbrygga. Hela borgen var fint målad och hade såväl tegelhus och byggnader av gråsten - vackert men lite hotfullt.Över porten till borgen stod det kort och gott "ANDERS" - jag hade fått Anders Borg inslagen i cellofan precis som jag önskat. Vi minglade drack vin och åt chili con carne och det blev bara roligare och roligare. Dagen blev kväll som sedan blev natt medan min socialistiske broder hänfört lysnade på den 80-åriga moderatkvinnan när hon berättade om sin tid i riksdagen.I flera tal berättades om mig på ett generande sätt om alla mina goda sidor. Ibland lätt det mer som någon helgonberättelse än en beskrivning av mig.Av en konstnär fick jag veta att jag i hans kretsar anses som Värmlands bästa krokimodell och då rodnade jag klädsamt. Vid midnatt gick vi sakta hem i natten efter 9 timmars trevligt umgänge. Söndagmorgon väcktes jag av telefonen som ringde och det var min brorsdotter som ville prata med mig. Hon bad nästan om ursäkt och sa till mig att inte bli upprörd av det hon hade att säga. Den tjejen är så sansad så jag kunde inte tro att något från henne kunde göra mig upprörd så jag sa att allt var lugnt på den fronten.Då berättade hon att hennes lilla treåring (som var med på festen)bett henne att ringa till moster Titti (mitt namn i släktsammanhang)för att hälsa från flickan som var på festen.Min brorsdotter förstod inte vilken flicka hennes treåring pratade om så hon rabblade namn på småflickor som varit på festen och det fick bara den lilla tjejen att tycka att hennes mamma var dum.Vi måste ringa moster Titti för hon såg inte flickan sa Amanda igen och igen. "Det var den stora flickan Alexandra som sa att vi skulle ringa,hennes mamma fyllde år och flickan Alexandra var så glad för att hennes mamma var så glad så vi måste berätta att hon såg sin glada mamma." Flickan som skrattar i Vinden heter Alexandra men lilla Amanda har varken hört talats om sin mammas kusin eller träffat henne då hon dog 10 år innan Amanda föddes. Lilla Amanda har tydligen fått gåvan eller förbannelsen vilket man tycker, den som finns i den norrländska släktgrenen. Jag tror på allt hon sa denne lille brådmogna intelligenta unge och det gör flera av oss i släkten. Nu förstår ni kanske varför jag skrev att ALLA var där.

tisdag 8 maj 2012

Mogen vacker kvinna

Idag fyller jag 60 år och det tycker jag är kul.Lokaltidningen skrev så fint om mig som person och glömde inte att berätta attt jag håller herrrmiddagar och samlar konstiga saker som kaffekoppar och reklampennor. Lokalradion har firat mig med Jimi Hendrix som en passande låt för gamlingen. Telefonen har gått varm och människor jag absolut inte trodde brydde sig om eller kände mig, de har hört av sig. Jag blir både glad och rörd och älskar alla dessa människor. Mannen i mitt liv har till och med skövlat vår enda pyttelilla rabatt för att ge mig tulpaner. De är tagna med sekatör och med fara för livet för den luggslitne riddaren - hans balans är under all kritik. Jag skall ha stor fest på lördag och det är bara männisakor jag trycker om som jag bjudit - det är min fest och jag vill njuta av glädjen i den, Personen som var en så hemsk energitjuv och som kunde ringa för att skälla på mig och kalla mig både det ena och det andra har på något vis fått reda på att det blir en fest och försöker tydligen nästla sig in. Jag har inte haft något med henne att göra sedan i hösten då jag avsade mig alla uppdrag i kyrkan efter att ständigt ha trackaserats av henne som "gruppfuhrer där. Hon går på de hon tror och vet är mina vänner för att komma in hos mig. Det blir inget med det - jag har lyckats få henne på avstånd och bort från min närhet och dörrarna är stängda för henne. Förlåta kan och har jag gjort men glömma kan jag inte.Nu lägger vi bort spöken i dysterkvistlådan och har roligt hela dagen. En bil med glada herrar är på ingång så nu slutar jag skriva och korkar upp vinet, sedan skall jag njuta av att vara precis så vild och vacker som jag vet att jag är. Undrar om gästerna tycker att min nyfärgade kalufs är snygg? Kort brunt hår på sidorna och neonrosa hår på toppen som avslytas i en snedlugg. Dum fråga egentligen - jag är så snygg som jag kanner mig - jag är störtsnygg!!! Hallå Världen, nu kommer jag!