Full av hybris - jo visst är jag det.

Jag har varit hemma några timmar nu och riktigt gottat mig i självhävdelse. Hemskt tycker säkert flera av er och undrar varför jag anser mig lite märkvärdig just nu. I dag var det stort firande på Karlstads Universitet och jag har nu officiellt fått min examen i konstvetenskap.

Min gamla trötta pappa sken som solen i vår stad,mannen i mitt liv stod där stolt som en tupp och mina fantastiska vänner Staffan och Carl var där för att se när jag fick min examen.Vacker sång och fina tal inramade den högtidliga akten, prorektorn var fin som Sheriffen i Nottingham i sin ämbetsdräkt och Lena hela universitetets egen "stormamma" fast hon har en tråkigare titel officiellt, var där och förgyllde stämningen.

Vi var många som var där och stämningen var på topp när sorlet i Aula Magna steg av förväntan för att plötsligt avstanna när kårordförande tog till orda.Efter talet sjöng en grupp från Ingesund och sedan fick vi som tagit examen tåga upp på scenen. Våra namn lästes upp och sedan fick vi mottaga ett glasäpple ur prorektors hand.Äpplet är specialdesignat av en glaskonstnär här från Värmland och skall symbolisera visheten. Det är ett fint äpple jag fått och jag är så stolt över att ha kommit ända fram till detta ögonblick. Roligast är nog ändå hur stolt min pappa och min man är över mig. De och mina vänner får mig att känna mig oövervinnerligt smart och otrolig. Kaffet och bakelserna som universitetet bjöd på smakade gudomligt solen sken och alla människor var osannolikt vackra.

Den här dagens vackra glans skall jag spara länge på, den skall jag putsa på och njuta av fram över när mörkersdagarna dyker upp - för det gör de - men nu njuter jag av min fullkomliga fantastiska tillvaro som intelligent och skön.

Jag skall nog gå någon kurs till hösten på universitetet tror jag, det är så spännande och det finns så många nya möten att ha i framtiden.