fredag 17 juni 2011

Sunday Bloody Sunday

Jag och mannen i mitt liv var med Moderata Seniorer till Stockholm igår för att träffa våra riksdagsmän och se på riksdagen. Det var trevligt och gav lite flykt från vardagen. Allt gick bra utom att jag inte fick se Anders Borg men jag har kort på honom hemma så jag klarar mig. Naturligvis kan jag aldrig åka någonstans utan att klanta mig så även denna gången lyckades jag och det gjorde jag i kassan i riksdagens restaurang. Precis när jag skulle betala för maten upptäckte jag att skosnörena på mina vänstra blommiga sko gått upp, så jag störtdök ner mot golvet för att ingen olycka skulle ske.Raskt åstadkom jag en dubbelknut och reste mig sedan - för att göra en baklänges volt och sätta mig på fötterna på mannen bakom mig i kön.

Om ni har hört gamla sketcher om Valfrid Lindeman så vet ni att det alltid slutade med att vad som än hänt så berodde det på att Valfrid knäppt ihop västen med gylfknappen - men sådant sysslar inte jag med. När jag knöt skosnöret så hade jag min kamera i en rem runt handleden, helt osannolikt så knöt jag in den remmen med skosnöret.När jag sedan reste mig så satt jag fast med hand och arm i skon och vurpade baklänges. Jag vet inte hur jag trasslade mig ur den fåniga situationen men kameran höll och jag med, Troligen töjde jag armen för den känns väldigt lång - men det är nog bara en känsla.

Maten var inget vidare men den är kanske bättre i finare delen där man serveras vid bordet på vita dukar.En bra utflykt blev det och det är alltid intressant att få vara med om det som inte bara är grå vardag.

Nu går det inte att smita undan längre, nu är det den där hemska årsdagen igen.På söndag är det årsdag för Flickan Som Skrattar i Vindens dödsdag. Det är också hennes döda fästmans födelsedag och sist men definitivt inte minst Den Vackra Fru Johanssons födelsedag. Varje år är det likadant och man vänjer sig aldrig trots att tiden går, låg blir jag varje år och tycker det är så orättvist att barn dör. Livet är som det är men det måste levas för alternativen är ändå sämre. Vi kommer att åka iväg på samma sätt som de andra åren, först till graven och sedan till min vackra levande flicka.

Livet är bara till låns och nu jobbar jag på att inte knäcka mig själv eller grotta ner mig i elände. Nu skall jag och gubben gå på inspelning av Gladiatorerna som jag tycker är urlöjligt men det gör ingenting alls.Ni behöver inte undra varför jag går på det för det är som så mycket annat en flykt från den bistra verkligheten. Inoljade, säkert fyllda med anabola steroider kommer en massa absurt uppumpade individer att paradera framför oss - det kan inte bli större verklighetsflykt.Nu åker vi strax med våra vattenflaskor och en påse friterade grissvålar.

Till söndag är det flera dagar än.

tisdag 14 juni 2011

Självklart eller?

Vissa saker tar man för givet utan att reflektera vidare i själva sakfrågan.Om man ser en dödsannons med namnet Anders Andersson från Andersbyn i kan man vara säker på att denne person är avliden.Det är däremot inte självklart att annonsen som tidigare pryds med ett kors. Tågföraren eller -entusiasten kan ha ett lokomotiv i rutan och utrymmet som man oftast hade en psalmvers eller ett bibelcitat kan bytas mot en strof ur en hårdrocklåt.Det ovanligaste jag sett var dödsannonsen som hade en bild på en semla och under namnet på den avlidne så fanns Ted Gärdestads "Satellit". Kanske betydde både låten och bakverket något speciellt för både de anhöriga och den gamle mannen som dödsrunan var upprättad över.

Idag lade jag märke till något som jag inte tänkt på tidigare men som jag säkert sett utan att reflektera över." XX X-son och XY XY-dotter har förlovat sig för kärlekens skull"- jaha det är väl självklart var min första tanke. Min andra tanke var likadan även om jag förstod att man ville visa på kärleken till varandra på detta vis. Givetvis förlovar man sig för att man älskar varandra och vill visa att man hör ihop med varandra så jag tycker själv att det är lite överkurs att ha med den upplysningen i annonsen - men det är jag det och jag kan ha fel i min uppfattning.

Trots allt tror jag inte att någon förlovar sig för att få egen chaufför eller hundvakt så det är nog självklart att det är för kärlekens skull man förlovar sig.

onsdag 8 juni 2011

Vad då smurf???

Jag blev inkallad som modell lite halvakut till idag. En hoper kulturarbetare från Österrike gästade universitetet och mina tjänster behövdes.Inget blev som jag tänkt där jag stod naken mitt på golvet.Jag skulle bli en installation som skulle sättas in i olika miljöer och skapa intressanta interaktioner.

Det låter mycket mer spännande än det var - men mycket ovanligt blev det. Min lekamen målades blå överallt, jag fick till och med en svamp med färg till mina "intime parts" som jag själv fick färgsätta.Mitt hår färgades orange och fick stå rakt upp innan fotografering och posering tog vid. För mitt inre öga såg jag mig som en vacker och spännande Avatar och den fantasin behöll jag som en sanning hela sessionen trots att det kliade över allt, mina "intimate parts"inräknade.

Om ni undrar hur man blir av med färgen som förhöjde min kroppston så undrar jag det med. Efter ett gatlopp genom universitetet så hamnade jag i ett vilrum som hade en nöddusch som verkligen led av vattenkastningsproblem av svår art. Med möda letade sig tre trötta små stålar genom strilen vidare på min hud. Det var en expedition impossible jag stod inför men den måste genomföras för jag hade passerat en spegel på väg till saneringen och visste precis hur jag såg ut. Det var ingen avatar som tittade tillbaka på mig utan en något fetlagd smurf var närmare sanningen. Min make-up uteslöt alla tankar på att färdas mot hemmet med kommunala färdmedel. Hade jag satt på mig mina kläder hade dessa blivit förstörda och åkande utan dem hade jag gripits för förargelseväckande utseende.

En stor flaska Yes , en diskborste och nästan en timmes envist skrubbande senare hade jag antagit en gråblå ton med utspridda öar av klarblå på bland annat ryggen och i mina öron så insåg jag - det blir inte bättre än så här - nu ger jag upp. Att ingen försökte ge mig syrgas på hemvägen det förstår jag inte inte heller hur jag skall få en hälsosammare färg innan vi åker till släkten i Alingsås och sedan vidare till Bjärred i Skåne. Släkten har vant sig hur jag är så det är ingen fara med det.

Nu skall jag strax in i duschen igen och försöka bli något renare på något vis - mannen i mitt liv föreslår Scotch Brite och lut men jag tvekar. Något måste göras innan jag åker och hämtar bilen hos killarna på Europcar för där vill jag inte göra bort mig. Personalen där är lika gulliga som på vår lokala Teliabutik och det vill inte säga lite. Service är bara förnamnet för personalen på de två ställena jag flitigt frekventerar.

Apropå ingenting har ni sett surfplattorna som finns på Telia? Efter konsultation av Jon på Telia så suktar min själ efter en sådan - inte efter Jon alltså- utan en Samsung surfplatta. Det blir nog en sådan för det är vad varje liten Granntan behöver.

Mot duschen med mannen jag har hört att det skall vara lustfyllt att duscha parvis men jag tvivlar. Det blir nog mer lite löjligt eftersom jag nog får sitta i knä på gubben på hans duschpall om vi skall få plats.

söndag 5 juni 2011

Å Jante å ja, å Jante å ja .......

Jag är hur duktig som helst på vissa saker det vet jag - men det får man inte säga. Man får däremot ljuga om sådana saker och förneka sig själv för det är helt korrekt att bete sig så. Har jag lagat något gott i mitt kök och bjudit mina herrar på så skall jag inte bemöta berömmet jag får med: "Jo jag vet att det är gott för jag är duktig i köket och tycker att det är så roligt att kombinera roliga och smakliga måltider för mina vänner." Enligt seder och bruk i detta landet skall jag klädsamt utbrista i "Äsch det var väl inget märkvärdigt - bara lite jag plockat ihop ur kylskåpets restavdelning."

Knallar jag iväg in till centrum i mina högklackade prickiga skor och min illgröna kaftan så gör jag det för att jag känner mig snygg i detta och skulle jag få kommentarer om det så talar jag om att så är fallet. Jag har inte ett plagg i min garderob fått eller köpt för att det är fult för det ser jag inte någon vits med. Det finns kläder som jag älskar och jag använder ofta, sedan finns det kläder som är till fint och inte kommer fram så ofta för att man inte vill slita på dem eller för att det inte "passar i vardagen". Sådant trams egentligen att säga så! Vem fasen mer än jag själv bestämmer vad som passar mig här och nu. Från och med nu skall jag själv bestämma vad som passar mig oavsett vad omgivningen tycker och tänker. Smaken är som baken - delad, sa min älskade mormor. Mormor hade alltid rätt så nu försöker jag ta ut skilsmässa från Jante på stört.

Mitt nya mantra skall bli : JAG ÄR DUKTIG PÅ MYCKET OCH MIN SMAK ÄR BÅDE BRA OCH MIN! Så där nu var det sagt och skrivet, och bra känns det också. Folk får tänka vad de vill om mig och hur jag är så lovar jag att inte försöka slå ner dem i skoskaften för att jag kan . De får vara duktiga och känna att de mår bra med sitt liksom jag gör med mitt.

Från min balkong kommer jag att även i fortsättningen se på löparna som trafikerar stråket nedanför. De har gärna tighta trikåer av dyrt märke, dito skor och hörlurar. Många släpar på en hund som inte hinner med i deras fart eller också skjuter de en barnvagn framför sig i trettio knyck. Ofta, ofta låter de som en kombination av akut astma kombinerat med en pågående hjärtinfarkt. Ansiktsfärgen motsätter på inget vis diagnosen jag satt men de verkar ha koll på läget för de tittar ideligen på sin pulsklocka. Det enda jag inte förstår med dessa löpares vedermödor är att det är alldeles vanligt folk (inga tävlande idrottsmän) som utsätter sig för detta och de säger att det är skönt och de mår så bra av detta. Jag tycker att det ser ut som ett fruktansvärt plågsamt sätt att ha roligt på. Inte en utövare har jag sett som lett eller skrattat, nej svettiga högröda och sammanbitna ansikten sitter på de människor som stapplar förbi i sin kamp mot Nirvana eller vad det är. Nå ja, det kanske är ett släkte av självplågare som bor i min omgivning och var och en blir lycklig på sin ordning(mormor igen). Jag bryr mig inte längre nu skall jag ha det som jag vill och kan i möjligaste mån.

Det är Nationaldag i dag så det blir till att knalla iväg till Sandgrundsparken och höra på Hemvärnets Musikkår - som har fått nytt namn - bli bjuden på kaffe av kommunfullmäktigeledamöterna och sist men inte minst: Välkomna våra nya svenska medborgare. Det blir kul då de är mycket gladare för sitt land än vi som bott här hela livet. Vilka fantastiska kläder en del har och så vackra människor vi får möjlighet att välkomna - jag ryser när jag tänker på det.

Mitt nya antijante liv startar jag idag med att ta fram min "finklänning" den långa varianten och i äkta silke. Den är jättefin i en underbar blå färg och endast använd två gånger på fem år. Med kvarnhjulshatt och en lite fjäderboa bli det elegant att fira Nationaldag med. Mannen i mitt liv får ta sin blåblommiga skjorta till ljusa byxor och sina blå gåstavar så matchar vi varandra. Ett så vackert par slår Världen med häpnad.

fredag 3 juni 2011

Det är tur att vissa har skyddshjälm på hela kroppen

En del skulle säga att vi har en självmordsbenägen sköldpadda - jag vill nog säga att hon är ohälsosamt nyfiken. En gång satt hon hårt fastkilad mellan balkongens betongplatta och bräderna i balkongräcket. Ett par baklabbar viftade frenetiskt i luften och spektaklet åsågs av Surögda Ester från en stol. Gunvald Sköldpadda visade ingen som helst tacksamhet över att bli räddad inte alls.

Andra upptåg som man kan göra är att lyckas krångla in stora delar av sin kropp i husses joggingsko och fastna där, man kan KLÄTTRA upp i kattlådan och få en psykotisk katt att jaga sig.Det går också bra att klättra in i kattens korg och gosa ner sig i den.

Både maken och jag har slagit i böcker och googlat om rödörade sköldpaddor och ingen tar upp att sköldpaddor kan klättra, de är inte skapta för det. Gunvald klättrar lik förbaskat och det gör hon raskt också.I förrgår small det i köket och jag tusade dit och fick se att skärmaskinen fallit ut lagerhyllan som står där. Jag har den hyllan till kokböcker och köksmaskiner av olika sorter. Skärmaskinen stod på hylla två nerifrån i vanliga fall men där stod en kaxig sköldis som försökte ta sig upp till hylla tre via sladden till mixern.

Kommer folk hem till oss tror de att vi skaffat en hundvalp för vi har småmaskiga nätgrindar ut till balkongen och framför kökshyllan. Hoppas det hjälper fast jag tvivlar på det i synnerhet som en vän är övertygad om att vi har världens enda sköldpadda med ADHD.Undrar om man kan köpa sköldissele någonstans i Karlstad?

Tillägg: Alla som kommenterar hos mig - fortsätt mer än gärna med det. Jag läser dem och kommer att svara när det fungerar igen på blogspot med dessa petitesser. Jag gillar era kommentarer de piggar upp!

tisdag 31 maj 2011

Innan någon obskyr källa träder fram erkänner jag - jag har tillbringat en natt på porrklubb!

Det stöts och blöts i pressen om vårt statsöverhuvud har varit på porrklubb med grabbarna för länge sedan. Om han nu varit det så krävdes ett offentligt framträdande av honom där han skulle förklara sig och erkänna. Bevis på vad han gjort skulle ha presenterats för en tvkanal och tidningarna har firat lilla julafton med spekulationer om vad som hänt. Kungen har gjort sitt och framträtt och svarat på frågor om "det hemska som hänt". Det har inte hjälpt ett dugg så nu analyseras Kungens svar och hur han formulerat sig liksom även vad man kan utläsa av hans kroppsspråk.Författaren till den spekulativa boken om Majestätet och uppgiftslämnaren till denna bok skriker :"Han ljuger,han ljuger" och skall komma med nya avslöjande och bilder på att så är fallet.

Varför får får vi inte dessa avslöjande nu och får saken ur världen på en gång? Det finns bara ett enda skäl - det här är en fantastisk mjölkko och det kan dra in hur mycket pengar som helst för tidningar, författare och sist men inte minst den gangster och torped som säger sig veta allt.Spekulationerna får ta fart ett tag till, nyfiknas nyfikenhet skruvas upp ett snäpp till och "bevis" kan säljas ännu dyrare än nu. Det stör inte ett dugg att källan är en kriminell person som uppenbarligen har gjort det mesta mot andra för pengar.

Någons eventuella snedtramp och umgänge för länge sedan kan få hur stora propotioner som helst och försörja mängder och det äcklar mig.

Jag erkänner att jag umgåtts i kriminella kretsar och framför allt så var min chef dunderkriminell (även om det inte skall ha med verksamheten att göra) men han har fått ett långt fängelsestraff.Vad han gjort och hur svårt han skadat Röda Korset det kan man inte riktigt överskåda. Jag pratar naturligtvis om af Donner som fick "guldfeber" och man får bemöta brottets vidd dagligen om man kommer med en RK-bössa.

Nu till porrklubbs och bordellbesöket. Jag och min dåvarande man skulle hämta en mycket berömd idrottsman på hans fästmös firma där hon också arbetade med sina anställda.Firman hette Afrodite och bistod den manliga populationen med strip-tease, porrfilm,samlag och ljummen lättöl.Vi fick snällt vänta medan "Idrottarn" lättade på testesteronet inne hos fästmön och vi fick en god inblick i hur det fungerade. Strippen hade jag klarat av bättre själv, ljummen vattenskapad pilsner har aldrig tilltalat mig och nuppa har jag ingen tanke på att göra för pengar.Mycket nuppa förekom och det såg man rester av om man gick in på den enda toaletten som var tillgänglig. Papperskorgen var full av papper och kondomer, det låg t o m kondomer i handfatet och på golvet. Min blåsa fick vänta på tömning när jag såg det för jag ville inte använda den toaletten.

Så där, då vet ni vad jag gjort inom den smutsiga branchen. Jag har sett på strip och porrfilm och varit på ett etablisemang som tillhandahöll könsligt umgänge. Man får inte heller glömma att jag besökt livstidsdömda mördare också - en på Hall, en på Kumla.Visserligen gjorde jag det som frivillig i ett projekt för fångars väl. Det var ett kortlivat projekt men där umgicks jag i kriminella kretsar.

Om någon nu vill hänga ut mig så varsågod, det bjuder jag på - men min bekännelser kanske inte är tillräckligt lukrativ att intressera någon.Kanske kan det bli mer spännande om jag berättar att jag har samlat på mig 5!!! parkeringsböter under mina år. Det är något som inte går av för hackor - eller?

måndag 30 maj 2011

Jag håller mijg inte undan eller är sur

..... tyvärr så krånglar bloggens in och utloggning och kommentarer är inte att tänka på, Anybody har hittat svaret varför det är så här. Nu bidar jag min tid och väntar på att Google rättar till eländet. Vi hörs!