Jag vet inte vilken idiot som kläckte ur sig att det blir värre innan det blir bättre? Ett sådant uttryck väcker de sämsta vibbarna till liv inom mig. Floskler och skitsnack i samma mening vill jag kalla det.
Skall jag tro på denna magiska formel så kommer det att ramla in någon miljon på mittkonto, mina föräldrar bli pigga och trevliga,min man bli rörlig som Fred Astaire och jag skulle få en tid hos en reumatolog.
Inget av detta kommer att ske och vädret kommer att bli värre igen och det blir kaos i vår stad. Jag har stått och väntat på inställda bussar och jag har hasat och ramlat på min väg till affären för att handla nödvändiga matvaror.Min gubbe sitter i husarrest för att han skulle inte klara ett fall ute.
Rapport på tv visar att folk inte står ut som det är under dessa s k "OXDAGAR" med mörker och kyla.De flyr på solresor.Kunde jag så gjorde jag det med, men det är ju inte bara av vädermörker och elände som jag besväras - det är saker som jag inte kan fly från, sjuka anhöriga är bland dem.
Jag önskar att jag kunde rymma, men det kan jag inte - jag står kvar och är mentalt uttröttad över gränser jag inte trodde fanns.
Jag väntar på att det skall bli bättre för sämre finns det väl inte en möjlighet att det kan bli? Eller också kan det det. Den som lever får se.
Beror väl på hur man tänker sig det hela ... med njursvikt allt för länge så blir allt bättre men en ny njure tror man och visst blir allt bättre än tiden med dialys och eländet som följer på kroppsligt förfall. Men sen får man biverkningar av stark medicin och fibromyalgi som blommar ut som värsta tänkbara för kroppen är så slutkör av alla rundor.
SvaraRaderaSå mörkret och solresorna lockar inte mig på det där vanliga viset, jag vill vara hemma och nära mina kära. Jag vill bli helt normalfrisk och orka det där som andra gör utan att tänka ett skvatt på vad de gör en vanlig vardag.
-----
Inser att vi väl måste ha "setts" eller haft kontakt när vi var på aftonbladet? Du har ju en hel del av mina gamla bloggpolare på bloggälsklingar.
Kram och hoppas du har myst av träningen ikväll och att du kommer ur sängen imorgon utan allt för mycket träningsvärk.
På den tiden jag arbetade inom demensvården var det närmast ett axiom. De drabbade måste sjunka till ett stadium där minnet av den gamla omvärlden inte längre hade betydelse, då inträdde ett skede av lugn och här-och-nu-liv men innan dess fanns mycket oro.
SvaraRaderaHej livsglimtar - vi har säkert möts på AB-bloggen. Vad normalvärlden gör och hur frisk man är det hänger jag inte upp mig särskilt mycket på -"normalt" tillstånd är så olika för varje individ. Jag har skrivit om mitt liv här och nu och drömmar och önskningar likaså. Mina sjukdomar tog jag upp en gång för de är ointressanta egentligen ,de är en del av mig och det är upp till mig hur jag tacklar dem . Vill du så hittar den bloggen här: http://blogg.aftonbladet.se/granntanten/2010/01/granntanten-jo-tack-jag-mar-bra-och-forsoker-ta-vara-pa-det-positiva-som-finns
SvaraRaderaJag lever och tär tacksam för mycket men jag behöver någon liten flyktväg även om den bara är mental. Fick nyss veta av min husläkare att mina njurar läcker proteiner men skit samma nu gäller här och nu. Vi ses säkert mer framöver.
Jag vet Börje men jag hade hoppats att det inte gällde hela mitt liv