Han satt i busskuren vid hållplatsen. Han var prydligt klädd om än inte enligt senaste modet och verkade helt koncentrerad på musiken som strömmade ur hörlurarna på hans I-pod. Metallica på hög nivå fyllde den lilla kuren.
Som en sipp tant stod jag i kurens motsatta hörn med ett hårt tag i min handväskan medan mannen fortsatte njuta sin I-podmusik utan att störas av mitt kroppsspråk. Bussen kom, mannen reste sig och lade sin "musikanläggning" i korgen på sin rollator och sedan bjöd han mig chevalereskt att kliva ombord på bussen före honom.
Vi satt bredvid varandra på färden till centrum och han visade poden och berättade att han fått den av sina tre yngsta barnbarn när han fyllde 83 år och det var så roligt att pyssla med den och datorn. Han såg inget som helst fel i att tycka om Metallica fast Nazareth eller Status Quo var också roligt "gung"i.
Jag skäms över att jag utgår från att äldre herrar med keps inte har en I-pod och dessutom använder den till att spelar heavy metal och annat. Att gilla den musiken och att våga njuta av den som alla andra som är en pensionsålder yngre gör är faktiskt en mänsklig rättighet.
Jag skall försöka bli av med fördomen att visa saker är förbehållet vissa åldrar - ett riktigt ärligt försök skall det bli, så : HENRY- KEEP ON ROCKING!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar