Mina dagars upphov fyllde 82 år idag och jag lyckades få honom firad i lokalradion. Det var ingen vanlig trallåt jag valde utan en melodi som sjöngs av den vackraste kvinna som någonsin gått på denna jord. Pappa skojade ofta om henne när vi barn var små och berättade att om han inte träffat vår mor tidigare så hade han gift sig med Eartha Kitt.Pappa glider ut och in i sin demens och vissa dagar är det hemskt att prata med honom i telefon medan det andra dagar går utmärkt att föra en dialog.
Pappas morgon startade fint med mitt radiofirande och med "Ärtans" sång om en "Oldfashion girl. Jag fick telefon från pappsen och han var jätteglad över att jag kommit ihåg vem hans favoritartist var.Jag lovade att jag och mannen i mitt liv skulle komma på eftermiddagen och fira till honom ordentligt. Vi hade tänkt köpa en trevlig skjorta i någon läcker färg.Jag tvivlade stort på att storleken skulle vara L som min mamma påstod och försökte kolla med pappa men han var osäker så jag bad att få tala med mamma. Min mor var på antihumör och meddelade att far inte skulle ha någon skjorta för han har tillräckligt av sådana och förresten så använde han inte tröjan som hon köpt förra året. Pappas invändnigar i bakgrunden togs det ingen notis om.
Jag köpte pappa ett par mycket fina skinnhandskar till slut och de var som gjorda åt pappsen visade det sig.
Det är inte mycket bevänt med min pappa längre och det skar i oss att se honom. Det är bara hans ögon som är sig lika - om man inte tittar i dem och ser tomheten och förvirringen i dem.Vi har inte sett honom på en månad och han har rasat i vikt.Pappa ser ut som en plockad kyckling med ett ansikte som har förlorat allt sitt hull liksom den tunna halsen som håller upp det. Han hasar fram och genom rummet och somnade sittande på en pinnstol. Innan han föll i golvet så lotsade jag honom ner i soffan medan mamma fortsatte att skälla på honom.
Min pappa mår inte bra och jag vet inte om det är så att han givit upp och inte vill vara med längre, eller har någon svår sjukdom. Mamma är troligen lite dement hon med men hennes elakhet har inga gränser. Hon agerar som om pappa mår dåligt bara för att jäklas med henne och det är bara hennes krämpor som räknas. När jag säger att pappa ser trött ut då får jag hennes träningsprogram för att se hur mycket hon hon minsann sliter. Jag vet inte varför hon gör som hon gör men pappa kan inte ha det så här. Som det ser ut nu så kommer inte pappas att bli 83 men den tid han har kvar skall han ha det bra och lugnt. Han skall inte jagas och skällas på av en fru som uppför sig hur hemskt som helst.
Det får bli familjeråd i morgon med mina syskon och sedan får vi prata med hemtjänst och vårdcentralen, något som mamma motsätter sig totalt.Kanske är mamma rädd att bli ensam jag vet faktiskt inte. Ett är säkert utan pappa klarar sig inte mamma för han har ju skött marktjänsten de sista åren. Vid kyla och dålig väderlek tar sig inte mamma ut heller. Pappa har blivit mammas ben och passopp med skäll som den enda belöningen.
Vi syskon får lista ut vi skall se till att hemtjänsten blir involverad trots att mamma inte vill ha dem hemma då det är onödigt och dyrt.
Min stora starka pappa som cyklade genom hela Europa han finns inte längre - det stod utom allt tvivel idag.Den trötte gamle man som finns där istället för honom skall dock ha det så bra han kan få det, den tid han har kvar ibland oss.Jag vet inte hur vi skall lösa det men vi kommer nog fram till något sätt. Vi ordnar det - pappa skall ha det bra.