Otacksamma kattskrälle!

Vår katt den Surögda Ester fick samtliga sina nio kattliv räddade igår och det enda jag fick var hennes mycket griniga uppsyn till tack.Jag tillbringade hela gårdagen med att investera tid, pengar och uppfinningsrikedom för att skydda henne från en säker död.

Sista dagarna har Ester vår katt vågat sig ut på balkongen för att försiktigt iakttaga sin omvärld och sina ovänner - skatorna. Djärva dagar har hon suttit på bordet där ute och förenat nytta med nöje genom att både sola och sköta skatspaningen helt på egen hand.

En katt som vrålar ut sin rädsla medan hon balanserar på ett runt smalt balkongräcke kan skrämmas vem som helst och det gjorde både husse och matte livrädda när de tittade ut på sin ögonsten.Det är mycket fallhöjd med tio meter och vi såg henne möta en säker död om hon föll från den höjden. Jag smög mig sakta mot katten medan jag utstötte små lugnande ljud fast jag inombords höll på bryta ihop. Katten vaggade oroligt och jamande för att hålla balansen medan jag sakta sträckte mig fram för att greppa Ester så säkert att hon inte föll.

Exakt när jag fällde mig framåt för mitt livräddargrepp satte Ester allt på ett kort och kastade sig mot min trygga famn. Järnvägar vad ont det gör när en skräckslagen katt landar med samtliga klor utspärrade på bröstet och magen på mig (samma klor som skall klippas på kattspa't idag).Husse fick pyssla med intensiv kattkbt medan jag fick ta hand om mig själv och min strimlade lekamen - husses prioritering när det gällde familjeomvårdnad låg helt på vår "stackars" puma.

När jag var desinficerad och hade fått på mig en hel tshirt så insåg jag att vi(jag) måste näta in balkongen för att hålla katten vid liv.Karlstads stad är nu inventerad efter något sorts nät utan att jag fick tag i något. Räddningen i nöden blev som vid många andra tillfällen gubbdagiset CO.Där köpte jag två stycken komposthållare 450 liter som består av fyra sidor galler som skall sättas ihop till en fyrkantig behållare. Med en påse buntband så fäste jag ihop dessa till långa nätlängder och sedan fäst dessa i balkongräcket med mera buntband.Några krokar i väggarna fullbordade uppfinningen.

En hel dags innovativt slit har nu fått mannen i mitt liv att få något stirrigt i blicken när han tittar ut - Ester har lagt sig i garderoben och vägrar komma ut. Jag känner det nästan som kritik mot mig med deras tystnad och beteende men jag vet inte. Jag tycker jag lyckats bra med min skyddsnätning men ingen annan har nämnt något om den (maken vågar troligen inte)- Det känns som en bekräftelse i luften på tesen - OTACK ÄR VÄRLDENS LÖN - just här och nu.