Ett steg i taget blir många steg till slut

Hade ingen aning att man måste utreda en dement person i 4 - 6 veckor innan man kan ställas i kö till särskilt boende. Jag har ingen hum om vad som skall utredas för pappa är ju redan demensutredd. Med tjat och gnäll står pappa i kön i alla fall och hans gode man skriver ansökningarna eftersom han skall tillgodose pappas intressen. Jag har sagt det tidigare men säger det igen : Vi har fått en kunnig och duktig god man så problemen är små för oss. Problemet för oss kommer den dag pappa flyttar för då kommer vi att få problem med bostadsbolaget där pappa bor nu. Lägenheten kommer inte att  kunna göras i skick för ny uthyrning utan en totalrenovering. Vår far har kissat ner den totalt men det får bli ett senare problem ändå - först så skall farsgubben till demensboende innan det blir aktuellt.

Idag fick jag äntligen ro nog att skriva ett personligt brev för att kandidera till landstingetsvalet 2014.Vi får se vad det blir av det men jag skrev om det jag tycker är viktigt (av alla viktiga delar i vården) och som jag gärna skulle vilja arbeta för. Geriatriken är ett stort och ganska mörkt kapitel inom vården. För kallades det långvård men sedan fick det namnet geriatrisk klinik. Den är till för åldrandets sjukdomar och man har med stor framgång monterat ner dessa kliniker för äldre multisjuka. I Sverige finns det omkring 25 kliniker och cirka hälften av dem finns i Stockholm - det blir inte många kliniker i övriga landet. På de sjukhus som inte har geriatrisk klinik får man disponera några bäddar på exempelvis någon medicinavdelning om dessa inte är upptagna - vilket de oftast är. Rehab kan också skötas för de äldre inom geriatriken och man kunde ha palliativ vård knuten till denna klinik också. Tyvärr så saknar de flesta städer o landsting en geriatrisk klinik. Att starta ett hospice tog jag också upp. Vi får se om man tycker att jag och mina åsikter platsar på en vallista men jag har i alla fall försökt.

På fredag skall jag på begravning igen av en vän. Han ansåg att han inte hade något att leva för när han blev änkling så han avslutade sitt liv. Så synd , han var en fin människa och livet skulle ha behövt honom här på jorden en lång tid till. Det blev inte så men jag hoppas att han fått sin ro nu. Det ska bli en ljus ceremoni tror jag , i mitt minne var han en ljus och fin person. Vila i frid min vän S.



http://sv.wikipedia.org/wiki/Geriatrik

Sol och väntan

Söndagen var fantastisk - hembjudna till en av mina bröder och hans fru. Det var varmt, det var god mat och det var skönt att vara människa. Hemma varvade vi ner på vår altan med kaffe och lite trädgårdsbruk. Squashen artar sig fint och det blir minst tre stycken grönsaker. Vi gick till sängs nöjda och nedvarvade men väcktes någon gång runt halv ett, av distriktssköterskan där pappa bor.

Pappa och jag tillbringade natten på akutmottagningen innan han togs upp till en avdelning. Han skulle på en datortomografi för att man skulle se om han fått  ännu en liten stroke. Läkaren varnade för att man inte gör något åt någon stroke eller blödning . möjligen ändrar man lite på tabletterna. Det är svårt med äldre som har multidiagnoser.

Undersökningen gav inte mycket men en trevlig sjuksköterska lyssnade på oss barn som besökte pappa och försöker nu få en allomfattande bedömning av pappa. Han kände inte igen oss systrar eller barnbarnet. Han kissar på sig för att han inte hinner på toaletten och han ramlar och har sig med sin dåliga vänster sida. Diabetesen är svår inställd och hans blocksocker åker hiss. Sjuksköterskan tyckte att en sjukgymnast skulle se på pappa och om det fanns något att göra för att underlätta.

Tänk om det fanns en allomfattande geriatrisk klinik för dessa äldre multisjuka - men det finns inte. Tänk att få en individanpassad vård för dessa utsatta människor utan röst förutom anhöriga?

Vi väntar och fruktar beskedet som kommer - vård i hemmet med utökad hemtjänst och välmenta springande och outbildade vårdare. Tänk om pappa kunde få sluta ett ovärdigt liv han inte förstår sig på eller känner till.Under tiden så väntar vi och hoppas att vi själva får något som liknar geriatrisk vård när vår tid kommer. Snart får vi nog hämta en gammal trött man som ingen plats finns för och ta hem honom till sig. Det är inte värdigt.