Jag fick en fin knallrosa radio att ha i köket av min dotter och måg i födelsedagspresent. Nu undrar jag om garantin gäller om jag kastar ut den genom fönstret nästa gång det hemska händer. Det är omöjligt att förstå varför hela apparaten är full av Laleh som ylar, stånkar,skriker och stönar om att "några dör unga". Att man får höra den en gång om dagen må vara hänt, men när man på kanaler som inte är reklambaserade får höra den 3-4 gånger på en enda förmiddag då ifrågasätter jag om man bara har denna öronplåga att tillgå. Söndagförmiddagen är det etter värre för då blir det en gång extra då låten finns på Svensktoppen. Jag gnäller inte för att jag har en dotter som dog ung utan jag tycker inte att Laleh gör någon rättvisa åt någon låt med sin sångstil. Att jag ifrågasätter Sveriges Radios hårdlansering av denna artist och hennes lugubra låt är en helt annan sak. Kom tillbaka Sonja Allde'n med "En del blir vackra när de dör"- allt är förlåtet.
Förr i tiden så hade vi Barnens Dag, Svenska Flaggans Dag, Fars- och Mors Dag plus en del DAGAR styrda av kyrkoåret. Nu finns det dagar till förbannelse av alla konstiga sorter, och de är oftast av ren kommersiell art. Kanelbullens Dagen är en sådan dag som säkerligen är uppfunnen av Konditoriföreningen om en sådan finns.
För någon dag sedan var det De Vänsterhäntas Dag och jag undrar varför - till vilken nytta? När jag började i första klass för femtiotre år sedan uppdagades det att jag och två av mina klasskamrater var vänsterhänta. Det var ett svårt fel som skulle korrigeras direkt, så när alla andra lärde sig skriva så gjorde vi det också. Skillnaden i vår skolning var att vi tre "felande" satt längst fram så fröken såg oss där vi satt på vår vänstra hand och skulle skriva med vår högra på papperet som sattes fast på bänklocket. Gud så vi hatade detta och dessutom försvann våra teckningstimmar för att vi behövde öva så mycket då vi gjorde klena framsteg. Vår pedagogiska fröken förklarade för hela klassen att vi inte rådde för vårt handikapp - vi var födda med ett fel i huvudet bara. Mina klasskamrater och jag är fortfarande vänsterhänta, någon av oss blev stammare av behandlingen i skolan men vänsterhänta är vi lika förbaskat, men ingen av oss behöver en dag att yvas över detta. Nästa steg är väl en dag för brunögda om det inte finns redan, den kommer jag i så fall inte att fira heller.
I dag fick mannen i mitt liv en grön skruvdragare med borrfunktion så vi får nog upp en grind till altanen. Den är fin och står på laddning nu och maken verkar nöjd med mitt fynd från Clas O. Funderar på ett hölster till den men det är nog fjäsk.
Nu skall jag sätta igång med ett brev till min favoritlärare alla kategorier, Rune Åström heter han och jag gick i hans klass för femtio år sedan. Tänk att hitta honom via nätet där han tydligen är väldigt aktiv trots hög ålder. Han kommer ihåg mig och det skall bli så spännande att ha kontakt med honom.
Visst blir man tokig på att Laleh spelas HELA TIDEN!!! Får också lust att slänga ut radion genom fönstret:)
SvaraRaderaHon måste vara släkt med hela SRs ledning - någon annan orsak kan jag inte hitta. Dessutom behandlas hon hela tiden med sådan vördnad och respekt, varför gör man det?
RaderaI vintras gick ett TV-program som hette "Så mycket bättre". Där var Laleh med och jag blev väldigt imponerad av henne, både som person och artist.
SvaraRaderaNu är det så att jag inte uthärdar musikkanalerna i radion överhuvudtaget - mina nerver krullar ihop sig av den sortens musik! Speciellt när man kör med den där spaken på elgitarrer!
Av den anledningen lyssnar jag bara på P1 och har undsluppit att bli uttjatad på Laleh, vilket säkert också jag skulle ha blivit, efter beskrivningen att döma.
Förresten håller jag fullständigt med om det fåniga med alla möjliga dagar, som oftast har något kommersiellt syfte!
Idag fyller min vänsterhänta dotter 48 år. Lyckligtvis var stollerierna med att tvinga över till högerhanden borta, när hon började skolan.
Din dotter hade verkligen tur som var född lite senare än jag - det vi "felande" utsattes för var ingenting annat än ren och skär mobbning även om det var gjort av välvilja. Fåniga dagar finns det för många av i vilket fall.
SvaraRaderaLaleh spelas mycket här i Norge också....suck
SvaraRaderaJag är också vänsterhänt, och när jag började skolan -67 tvingades jag att skriva med höger. Det gick käpprätt åt helvete, och till slut tvingade Mamma skolan att ordna en test hos skolpsykologen. Där befanss jag vara inibängenvansterhänt, och sen skrev jag med vänster.
Min man som är ett år äldre än mig fick skriva med vänster direkt, så ibland (men inte ofta) ligger Norge före Sverige.