I vår familj har vi nu kört små förbättringar för att må bättre förhoppningsvis. Vi har varit till det stora gymmet och träffat en tränare som har lagt upp ett fint program åt oss. Jag har inga illusioner att jag kommer att bli som ny - men bättre begagnad är inte så dumt heller. Mannen i mitt liv hoppas vi skall få bättre balans och kondition och det är ingen omöjlighet alls. Vi skall träna två gånger i veckan utan undanflykter för vi lurar ingen annan än oss själva på det viset. För morgondagens övningar har jag packat träningsväskor åt oss - min nya fina väska som jag packade för första gymbesöket brann tyvärr upp vid besöket. Det är inte bra att ställa tygväskor på brinnande värmeljus , fast jag förstår inte varför man har brinnande ljus utställda på ett gym.
Surögda Ester har varit så orolig på kvällarna och suttit och väntat vid altandörren. Hon har gjort allt för att komma ut trots att hon är en ganska inbiten innekatt. Nu vet vi varför - vi har blivit med igelkott som håller till i buskarna vid altanplanket. Kattmat och pannkakor är väldigt gott enligt Igge Kott men Ester är inte riktigt säker på att hon skall behöva dela med sig av sin mat till denna vassa inkräktare.
Genom ett noskladdigt fönster har Ester och jag tittat på Kotten där han äter på sin uteservering. Det är fantastiskt egentligen att få se något som är en kvarleva från eoner sedan - en livslevande igelkott mitt i staden,trots bilar och andra hot.
Vilken tur Igge Kott hade som valde att
SvaraRaderabosätta sig utanför just ert hus.
Han kanske visste att det bodde en snäll
granntant därinne.
Som skulle ha förbarmande och mata honom. =)
Jag är så svag för djur så det blir bara så.
SvaraRadera