Består prästerskapet bara av mörkermän och svartrockar?

Mina brister i teologi och religon är stora som eoner och det är jag medveten om trots att jag stött på många fantastiska människor som verkat inom den religösa sektorn.Kanske är det så att de visar sin tro på ett sätt som påverkar mig negativt och positivt.

Religinon och tro är så enkelt och så förbaskat svårt men jag tror att min tro kan klara sig på några ord som ECCE HOMO. Jag tjatar om dessa ord och jag kommer att fortsätta. Det är orden som Pilatus yttrade när man visade fram den piskade Jesus iklädd törnekrona. Översättningen av Ecce Homo är helt enkelt "Se människan" och det är inte riktigt så svårt om man bara hejdar sig lite och tänker till.

Min första kontakt med en riktigt troende var nog med min mormor. Hon hade en enkel jordnära tro och hon trivdes i kyrkan. Min mormor kunde alla psalmer i psalmboken och hon sjöng dem högt,gärna och skärande falskt. Mormor hade inte en ton som hon inte misshandlade och hon var ofta en versrad senare än övriga sångare. Inget rubbade min mormor ,hon sjöng trots att alla hennes barnbarn tyckte hon var pinsam och hon sa att gud hade sagt att var och en sjunger efter sin näbb. Så gjorde mormor livet ut.

Nästa religiösa varelse jag träffade på fann jag på vita duken tillsammans med morfar. Don Camilo hette han. Han spelades av en skådespelare som kallades Fernandel och hans rollfigur var en katolsk präst på en plats (kanske i Spanien) som verkade karg och sönderbränd. Han vårdade sin flock tillsammans med stadens borgmästare som var smed och ateist men en lika godhjärtad man som Don Camilo.

Fader Edmond var den katolske präst som tillsammans med katolske biskopen konfirmerade mig.Han luktade cigarr och skotsk whisky. Han lärde oss ungar skotska ballader om Loch Lohmon och "bonnie lassies".Han lånade ut sin älskade luta till mig strax innan han for till Skottland och sitt kloster för att dö i cancer.

De tre första åren av min tid i realskolan blev ett helsike - vi hade pastor Öberg från missionsförsamlingen som lärare i kristendomskunskap och han hånade mig och kallade mig hemska saker efter att han upptäckt att jag "en sån där" och dessutom kallade han mig avgudadyrkare.Det var hemskt att bli utsatt för någon som gömde sig bakom sin tro för att skilja getterna från fåren och döma efter sin syn.

Sista realåret dök Bill-Göran Andersson den nya kyrkoherden upp som kristendomslärare och solen sken på mig också. Skolans enda katolik(jag) fick det året kyrkans stipendium och jag har det diplomet kvar än. Bill-Göran tyckte att det var självklart att jag skulle vara med i ungdomsgruppen och jag kände mig nästan normal bland de andra i gänget.

Den första av männen i mitt liv var utrustad med en morfar, Axel Bäckner, en hedersman och prost född 1884. Han hade en trevlig gud att tjänstgöra åt och diskuterade lika gärna teologi som rovjakten på kaskelottvalar.Från det att han fyllde 90 år till sin död 6 år senare döpte han barnbarn och barnbarnsbarn på sin födelsedag. Han var en rolig underfundig och varm man.

Gunnar Imberg var kyrkoherde på Värmlandsnäs och den som anställde den ende katoliken därute för att ta hand om kyrkans barntimme. Han var mina döttrars konfirmationspräst och det var han som kom som en vän och tog hand om "Flickan som är ett skratt i vinden"s begravning. Ingen annan var tänkbar att göra det när det otänkbara skedde att mitt barn dog.

När jag som övermogen student började på Karlstad universitet så träffade jag en fantastisk teolog på fakultetsmötena. Cristina Greenholm är nu teologisk sakkunnig i Uppsala hos ärkebiskopen
och hon var nominerad till flera biskopsstolar men tackade nej.Jag tror att hon kommer att bli Sveriges första kvinnliga ärkebiskop. En fantastisk brud som jag fått förmånen att träffa.

Så har vi någon som skrämmer mig så kopiöst - jag får faktisk skrämselhicka när jag läser hennes ledare och krönikor i Aftonbladet, och det är Helle Klein jag tänker på då. Jag blir rädd och förtvivlad på samma sätt som inför pastor Öberg när jag läser hennes ord. Vart är den förlåtande guden hos henne ? Hon är ju prästvigd men verkar inte ha fått lära sig - eller vill kanske inte - se de vackra orden Ecce Homo.För mig så känns det som hon har tagit sig rätten att döma över levande och döda utan att se människan. Att döma någon efter politisk dräkt verkar inte vara något problem alls för henne och som sagt det skrämmer mig.

När jag läser vad jag skrivit så ser jag att det är bara två av de jag nämner som jag känner att de är mörkermän och skrämmande så jag skall väl inte klaga. Alla de andra var och är härliga människor men de två andra skall inte få förmörka mitt sinne - jag skall försöka att ecce homo om dem med .Man får ju inte begära något av någon annan som jag inte kan tänka mig att göra själv. Därför så gör jag ett försök i alla fall.

ECE HOMO PÅ DIG HELLE KLEIN - DU VET VAD JAG MENAR!