måndag 8 juli 2013

Hej, jag heter Stina, är 61 år gammal,moderat och Almedalsbesökare.

. . . .och nu är jag här hos er i AA (Anonyma Almedalsbesökare ) för att jag behöver er hjälp att åter bli sedd. Så kunde det ha låtit när jag kom hem igår kväll efter en hemresa på 12 timmar. Annars kunde jag kanske ha uttalat Kristina från Duvemålas ord när hon dog : Jag är hemma! Så melodramatisk är jag inte men sällan har jag sett en så vacker syn som en rollatorryttare på tågstationen - min luggslitne riddare! Nu efter en massa känslopjunk så kommer en resumé av Anybodys och mitt härnadståg i österled.

Efter en lång radda av strapatser trampade vi gutarnas vackra ö, äntrade vår tappra springare "Vraket" för att komma till en boning längre österut i ett litet radhus. Det var skönt att ha en plats där vi kunde vara i fred med oss själva och med en dörr vi kunde stänga om oss. Denna dag var det Göran Hägglund som var först ut i Almedalen. Han är en bra talare, trevlig, spirituell, med värme och humor så det blev en  mjukstart för oss besökare. Vi nattade oss med magen full av korvbröd och djupa samtal.

Dag 2 började bra med intressant seminarium med Slöseriombudsmannen - synd att man inte har tid med frågor från publiken och att vi dessutom blev mer eller mindre utkastad i slutändan "nästa seminarium börjar om fem minuter". Vi borde anat att i år var parollen : Hellre kvantitet än kvalité  men vi förstod inte bättre. Vi sprang kors och tvärs hela dagen men där var felet mitt då jag är urkass på både orientering och logistik. Jimmie Åkesson pratade väl på kvällen. Han friade vilt med kvinnor i låglöneyrken och missnöjda svenskar i allmänhet och jag förstår och fruktar att han plussar på i opinionsundersökningarna framöver.

Tisdag var ingen höjdardag på något vis. Spring spring spring var vad som ringde i våra öron, hade vi inte haft loppisutflykt att rekreera oss med hade vi inte klarat det. Nja nu ljög jag lite - skoreor är alltid uppfriskande inslag i livet. Moderatminglet pajade totalt när vi inte kom in på grund av schabbel med listor och icke läskunnig personal som skötte logistiken in i härligheten. Ledsen först men sedan tog jag till tröst för tigerhjärtan och citerade min favoritfilosof Groucho Marx. Han sa : "Jag skulle aldrig acceptera medlemskap i en klubb som anser att jag passar som medlem". Vi åt saffranspannkaka med psalmbärssylt på ett café och avslutade kvällen med en poesiafton med Gustaf Fridolin - det var en miss av oss.

Mitt i veckan och vi kom inte in på Kallis för en god räkmacka tillsammans med min kompis Kim - bratsen hade hunnit före och ockuperat varenda stol - men shit happens, så vi åt på ett annat ställe. Innan dess var vi på ett seminarium om SJ - Vart är vi på väg? hette det och det kan man ängsligt undra. Man besvarade tre frågor från publiken (hann inte mer) så jag frågade och fick det lugnande svaret " frågan finns på bordet". Jag är djupt oroad och undrar i mitt inre vilket bord, vart på bordet och hur mycket annat det finns på bordet? Fredrik Reinfeldt ÄR en statsman och han levererade i sitt livs tal enligt mig. Det var ett jättebra tal helt enkelt och han var härligt bombastisk några gånger.

Att rusa iväg till ett seminarium med Anders Borg (och några andra) direkt på morgonen, är inget problem även om det handlar arbetslöshet. På med haklappen (för att undvika osmakliga dregelfläckar) och iväg bara. Måste vara underbart att vara Anders B och i en åhörargrupp på 400 personer är 80% lätt överåriga groupies som tindrar med ögonen under sin tillbedjan. För övrigt pratar han lätt och lättbegripligt om sitt ämne och verkar trivas med det. Minglet hos Anna Maria Corazza Bildt var trevligt med goda smakbitar och gott vin - och en skorea på vägen. Jonas Sjöstedt var väldigt arg hela kvällen och han till och med ökade ilskan under talet. Jag är inte rädd för honom ändå, fast han flera gånger sa "när vi tar makten" - ett uttalande som inte får mig att ligga sömnlös då det lär dröja länge, om det någonsin sker .Den kvällen förleddes vi till vin och vitlöksbrödsintag av en vänlig kvinna från Karlstadsmoderaterna. Vi blev fnissiga, vi gick vilse men hittade med assistans hem igen mitt i mörkaste natten.

Fredag konstaterade vi bland annat att Klintehamn har en stor cementfabrik - orten är nog bara cementfabriken faktiskt och att Stigbjörn Statsvetare inte är mycket att hänga i julgranen. Dessutom undvek moderatorn vid denna sammankomst att se två tanter som ville ställa frågor vid den efterföljande frågestunden. Mycket skickligt gjort med en skara på åtta personer framför sig - kranvattnet som tillhandahölls var lagom tempererat för våra strupar. Jan Björklunds tal föll mig på läppen som åhörare. Mycket bra retorik och han höll sig lugn och till konceptet hela tiden. Mer än godkänt eller vilken bokstav som gäller i betyget för närvarande.

Denna lördag räddades de mentala rester som fanns kvar hos mig och Anybody av ett briljant seminarium om äldres berättigande här och nu i Sverige. Enormt bra panel och en moderator i världsklass - Alexandra Charles. Centerns Annie Lööf är fin att titta på och talinnehållet var också bra. Ett genidrag var att få hjälp med talet av en ledamot från Svenska Akademin - men Annie, ta inte Kristina Lugn igen nästa år.

Söndag, tidig morgon och på väg hem - underbart helt enkelt. Löfvén fick klara sig utan oss men han hade ju alla sina hejdukar kvar som kunde jubla. Enligt vad jag läst och sett så lovade han att lova mer längre fram när han vet vad han skall lova i sina vallöften. Halleluja!

För övrigt är jag hemma nu och min själ och mina fötter läks av omtanke från mannen i mitt liv och Comped. Detta var ärren jag bar med mig från Almedalen som mensurärr.





http://www.dn.se/ledare/signerat/almedalen-bra-talare-vet-nar-de-ska-sluta/

nwt

8 kommentarer:

  1. Skönt att se att du lever. Men jag får väl lov att fortsätta med "mammigheten" och påpeka att länken inte fungerar. ;-)

    Gör om, gör rätt!

    Men ta det lugnt .. du kan, du kan, du kan!!!

    SvaraRadera
  2. Jag vet jag vet -men inte min man som assisterar å det vildaste.

    SvaraRadera
  3. Säg genast upp assistenten!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag sätter assistenten i husarrest med sin padda - för just nu känns han som lite oliktänkande och märkvärdig ( han har ju lärt sig padderiet gubevars).

      Radera
  4. Haha - kul att se er båda ;-)

    SvaraRadera
  5. @ ganntanten, vad var det, som var annorlunda i år?

    I fjol var du lyrisk efter Almedalsveckan och såg fram mot nästa års Almedalsvecka.

    I år... reagerade du inte så.

    Kan du försöka ringa in, vad det var, som hade förändrats?

    SvaraRadera
  6. Hej Johan skall försöka:1 i år brydde man inte
    sig om populasen - vi sågs inte, fick inte ställa frågor vi blev helt enkelt inte sedda.2 Tycker inte om planterade frågeställare i audiotoriet för att slippa besvärliga frågeställare.3 När man gör skillnad på folk och folk blir jag riktigt sur. Jag som alla andra har en röst ovansett om jag är en liten tjock tant, partiboss, framstående föredragshållare eller multimiljonär. Se mig som väljare och människa. 4. När det viktigaste är var bästa minglen finns och vilken som tillhandahöll bästa drycken.5 Att man får intryck av att man blivit förflyttad till Biblisk miljö med månglarna i templet - och månglarna var inte de inhemska försäljarna utan alla tillresta som överbjöd varandra för att kränga saker eller tjänster.6 Falsk marknadsföring av seminarium eller när man tar in någon med "kändisstatus"i en panel just för det.Att plocka in Omar Mustafa i diskussionen om Hör religion hemma i politiken.Att använda honom som muslimen i samhanget och att få till någonting som i slutänden mynnade ut ett gräl med grova angrepp.7 Att seminarium är fem minuter långa men ingen har meddelat det så man kanske hade kunnat boka upp sig på ett annat fulltidsseminarium.8 kvantitet viktigare än kvalite e t c, e t c.

    SvaraRadera