Värmland hade ingen konstvetenskaplig förening och det tyckte jag var en allvarlig brist. För 5 år sedan startade jag en sådan för att fylla tomrummet efter ett sådant forum. Vi har cirka 100 medlemmar som vi underhåller med 10-12 föredrag om året - alla handlar om konst i en eller annan form.Vi gör utfärder inom landet och en konstresa utomlands.Nästa resa blir till Prag eller Budapest.
Jag har hela tiden raggat föredragshållare själv och kriterierna är tre; Föredragshållaren skall vara kunnig, ämnet h*n pratar om skall vara intressant och dessutom skall föredragshållaren vara gratis. Det har funkat hela tiden oavsett om det varit CarlJan som pratat mat i konsten eller om det varit den berömde psykiatrikern som pratat över ämnet "Galenskap och konst".
Programmet måste hela tiden varieras så jag blev mycket glad idag när jag fick till en ny programpunkt till våren.Bland berättelser om stora konstnärer och fantastisk konst så har jag petat in en tatuerare. Han skall berätta om tatueringars historia, symbolspråket och hur i vår kultur tatueringar har varit en klassmarkering.Det skall bli hur spännande som helst förutom att det blir annorlunda upplägg på detta föredrag. Ingen i föreningen vet att deras ordförande har en pegasus på ryggen så de kommer säkert att fundera över hur jag fick den här ide'n - men de får undra.
Den här ide'n tycker jag är mycket bättre än den som en förhoppningsfull medlem föreslog - ta hit Björn Ranelid han är så underhållande. Hon förstod inte att med en förening som omsätter 4000 kr om året och har ett föreningsbidrag(hade iaf förra året)på 1300kr då finns inte utrymme för någon posör som tar massor med pengar för att visa upp sig.
I morgon skall jag prata med em innehavare av en stor auktionsfirma för att höra om han kan tänka sig att prata om hur man värderar konst av olika utförande och material.Nu har jag alltså en tatuerare, en fotograf som haft bejublade utställningar och någon som skall prata om Moderna Museets grundare - det här blir hur bra som helst.När jag pratat omkull min vän psykiatrikern så blir det mer om konstnärer med psykiska sjukdomar. Jag skall nog knyta ihop det här, det blir inte svårt alls.
Det är nästan så man blir konstintresserad av det du berättar. Det är definitivt lockande med de föreläsare du berättar om. Det är för mig ett sätt att höja allmänbildningen ett snäpp extra att ta del av sån information.
SvaraRadera:O)