måndag 25 oktober 2010

En domedagsprofet till Halloween kanske?

Mannen i mitt liv är otroligt pigg om man tänker på allt som han lider av. Tyvärr så blir det jobbigt när han plötsligt blir extremt ängslig och orolig för saker som KAN inträffa eller för säkerhets skull tar ut alla eventuella olyckor och eländen som möjligen väntar i framtiden. Jag vet väldigt väl att han inte rår för det men det är påfrestande ibland när det enda samtalen rör sig om eländes eländes elände och varenda olycka som kan inträffa inom närmaste minuten eller om trettio år.Alla olyckor tas då ut i förskott och inget kan lugna makens ängslan - definitivt inte jag i alla fall.

För drygt en vecka sedan skulle vi se hockeysonen spela match i Karlskoga och jag bokade en bil för att ta oss dit. Genast lyckades maken få in en kanal som lovade snökaos,drivis och tornados här i Sverige eller om det var i Europa.Jag fick lova att vi inte skulle åka om det blev så och att OM vi åkte så skulle hyrbilen ha vinterdäck och all utrustning nödvändig för en utflykt till Arktis. Dagarna fram till matchstart var vi inne på internet fem-sex gånger om dagen för senaste väderprognosen och det så lovande ut men natten innan matchen sov maken inte en blund utan han bara oroade sig för allt.Jag övervägde starkt att inställa resan men vi for åstad för sonens skull.

Efter en dryg timmas färd anlände vi till isladan efter en tur på torra vägar och plusgrader i luften och klar sikt. En bilparkering sex timmar innan matchstart är verkligen öde och tråkig och hade jag inte hittat en bowlinghall på baksidan av arenan så hade jag blivit tokig. Vi satt där som enda åskådare vid en pensionärsdrabbning ordnad av Korpen i Karlskoga och drack te och åt bullar för en summa som nog motsvarade BNP för en liten stat.Det var varmt och skönt, det fanns toaletter och vi fick underhållning serverad att glada tanter och farbröder så vi överlevde.

Efter matchen (som sonens lag förlorade) åkte vi samma väg hem utan några intermezzon förutom att jag såg älgar nära vägen men inte uppmärksammade maken på.

Under helgen åkte vi till Alingsås och hälsade på släkten med samma oro och samma misstro om lycklig färd och väderleksförhållande och utan sömn under övernattningen där. Vi hade plusgrader och små regnskurar båda färdriktningarna och vi kom fram helskinnade.

Nu undrar jag om någon som skall ha Halloweenparty önskar förgylla denna fest med en egen livslevande olyckskorp som kan sia om en osalig framtid. Jag tillhandahåller en sådan mot fri kost och logi om ni så vill. Under tiden skall jag planera vår julresa till släkten och ordna biljetter till den. Vi åker TÅG då,men man vet ju inte vilka olyckor som kan inträffa med den transporten heller. Tåg kan bli inställda,tappa hjul, sätena kan vara trasiga och väskor kan bli borttappade eller så är inte kioskvagnen påkopplad. Det är mycket elände i Världen nu och sådana katastrofer lurar ständigt bakom hörnet.

Maken sover nu och försöker ta igen sin skönhetssömn och ikväll ska vi på hockey, vi ser Färjestad-Tmrå och vi tar bussen dit. Det skall nog fungera trots att vi skall åka nästan två kilometer med denna buss.

4 kommentarer:

  1. Hmm .. det här inlägget ska jag nog INTE låta Maken få se!!

    Han lider nämligen redan av den vanföreställningen att vi redan har en olyckskorp i vår familj?? Och då menar han MIG??

    Hur han nu har kommit fram till den fullständigt vansinniga slutsatsen ..????????????

    SvaraRadera
  2. En sak vi lärde oss på Österåsen var att inte låta våra boende få veta för mycket om framtiden. DE hade inte längre möjlighet att hantera sådan information och denna oförmåga skapade stor oro och utebliven nattsömn. Hade de haft förmågan kvar hade också informationen givits men när vi upptäckte vars och ens begränsningar hanterade vi saken därefter.
    Det spelade ingen roll om det handlade om ett besök av någon nära, en hårklippning eller ett tandläkarbesök. Efter frukost samma dag berättade vi vad som skulle ske och såg till att de hölls sysselsatta med uppsnyggning och klädbyte så att det inte fick tid att börja oroas.
    Detta är hart när omöjligt att konsekvent genomföra i ett hem.

    SvaraRadera
  3. Jag har blivit en hejare på att presentera saker alldeles strax innan de skall gå av stapeln för att de inte skall ställa allt på sin spets. Tyvärr så rasas mitt arbete ständigt när t ex en son ringer några dagar innan en resa bara för att höra när vi kommer och om mat önskas då.
    Anybody - visa inte detta för maken då kanske du och min kära make hamnar på samma Halloweenparty och sitter där och spår som valnor om elände vulkanutbrott och inställda hockeymatcher och nagelklippningar som går snett.Men det kan vara en ny och lönsam karriär vem vet.

    SvaraRadera
  4. Vet precis hur det är, jag oroar mig också för allting alldeles för mycket.....oftast till ingen nytta!

    SvaraRadera