Jag har dött tusen dödar - jag är ju mamma

Döden är alltid närvarande i livet och det finns de som anser att det är det som gör livet levande. Jag vet inte riktigt men när min dotter "Flickan som är ett skratt i vinden" omkom så dog en stor bit av mig själv. Jag är hel nu om än sargad och mitt liv är rikt.

Den helg som har varit la all elektronik av i vårt hem av, datorer telefoner ja allt som man gjort sig bekväm med funkade inte längre. Man svär och lever om tycker allt är pest och läser tidningar istället medan man förbannar Telia.

En kväll ringde min gamla mobil som ligger i garderoben (den ligger där laddad för yttersta nödfall)och den har ett nummer som få kan och utnyttjar. När jag fått fram mobilen hörda jag en hulkande stämma som försökte säga ofattbara saker. Det var mina barns far som hickade och grät. Vår kvarvarande dotter "Den Vackra Fru Johansson" är på semester i Norge med sin man och vovve. Hon hade fallit utför en brant och hon flögs med polishelikopter till sjukhuset i Stavanger för att vårdas där.Jag dog och jag dog igen och egoistiskt nog frågade jag varför jag skulle drabbas - jag var så säker på att hon var förlorad denna min levande dotter. Hennes telefon fungerar inte efter fallet men jag fick till slut tag i min måg Herr Johansson. Han var lika förtvivlad han - det gällde faktiskt hans fru en underbar kvinna även om hon alltid är och förblir min (lilla)dotter.

Min älskade unge lever!! Hon kommer hem ikväll, hon kommer på kryckor, har stödbandage här och där och är fullständigt blåslagen men hon hänger ihop och är levande. Jag får se henne och vackrare barn har ingen mamma sett det är jag övertygad om. Mågen är helt knäckt men också tacksam för att hans fru finns kvar. Ikväll ska de berätta hur det hela gick till men det är inte så viktigt, jag vill bara med egna ögon se min levande dotter. Livet är det väsentliga och jag vill kunna följa min dotters levnad det är nämligen föräldraskap för mig.

Anybody skriver om föräldrar till barn med särskilda behov,funktionshindrade och utvecklingsstörda. Barn vars rättigheter inte tillgodoses och barn som kan utnyttjas på grund av det , eller inte ses av samma orsaker. De finns runt omkring oss och inte sällan så sköts de av sina föräldrar så långe de orkar och efter det blir det ofta "eget boende".Ett boende många saknar förmåga till att klara då de är små barn i vuxna kroppar.Tillvaron förstås inte av dessa barn men många i omgivningen utnyttjar situationen.

Flickor,kvinnor utnyttjas sexuellt, eget boende får inneboende av missbrukande "vännner". Ekonomin förstörs och man använder detta vuxna barn för att teckna mobilabbonnemang - många utvecklingstörda kan fås till att göra dessa saker för att de inte förstår konsekvenserna och de vill som alla andra vara vanliga och ha vänner. Det här är priset de och deras anhöriga får betala för "vänner"och att vara "som andra".

Mina barn har utvecklingsstörda kusiner, det är två vuxna småbarn som alltid kommer att förbli småbarn.Båda killarna är multihandikappade men på olika vis så de klarar olika saker väldigt olika. Denne ena av dem är mycket social och kontaktsökande medan den andre är autistisk och har en mycket svårinställd epilepsi med dagliga anfall. Den sociala killen förorsakade lynchstämning där familjen bodde tidigare och det cirkulerade listor och en kväll samlades mer än 50 personer runt deras hus och skanderade att huset skulle brännas om inte de och deras son sexualdåre inte flyttade.Alla visste vad det var för fel på grabbarna men en granne tycke sig ha sett genom häcken att grabben lekt med sitt könsorgan när han satt i en solstol i sin egen trädgård.

Ingen har sett den killen göra det som grannen såg (men det är mycket troligt att det är sant)små barn leker med sin kropp och utforskar den.Killen blev stämplad som presumtiv våldtäktsman, grannarna såg villavärdet på sina kåkar rasa och killarnas mamma hamnade på en psykiatrisk klinik. Numer bor familjen på annan ort och isolerat. Den äldre sonen har eget boende med gruppvård och han tillbringar sin lediga tid på ställen som biblioteket, sjukhusentren och apoteket, överallt där han kan träffa människor.

Denne glade kille är ett perfekt offer och han har aldrig stora summor i plånboken eller en dyr mobil för det stjäl "vänner. Hans mobil är en livlina till föräldrarna och han kan sköta den och även smsa på den. Föräldrarna har fram till nu tankat den med 500kr åt gången men nu vet de inte hur de skall göra i fortsättningen. Hans stora hjärta och naiva godhet har spelat honom ett spratt och han förstår inte pengars värde. En tjuga är lika mycket/litet som en tusenlapp, det är helt enkelt en peng.
Vid busshållplatserna gör just nu BRIS reklam för att man skall bli givare per sms. Man frågar helt enkelt: Vill du bli hjälte? Vem vill inte vara en hjälte när man knappt blir sedd annars? Kusinen smsade ordet HJÄLTE a 50 kr till Bris tills hans kort var tömt och inte blev han hjälte för det. Han är och förblir en varm utvecklingsstörd kille med trötta föräldrar som samhället har dålig beredskap och stöd för. Vad blir det av dessa stora barn när föräldrarna är borta eller inte orkar mer. Kolla vart ditt parti står i denna fråga - jag skall fråga mitt och blir jag invald så skall det bli en av mina frågor.