torsdag 22 september 2011

Jag är en egoistisk djävel som bara tänker på mig själv och gör omgivningen besviken

Så då var det sagt - sådan är jag. Livet är rotigt det är bara så och när någon talar om att jag borde lära mig prioritera vad som är viktigt för att man annars gör någon besviken, då blir jag både trött och ledsen.

Jag är så förmäten så jag har anmält mig till något jag velat hela mitt liv, något som bara var min tid och min glädje, men nu vet jag inte varken ut eller in. Tänk att plötsligt få möjlighet att få studera teater för riktiga teaterpedagoger under två år. Jag har varit på två sammankomster och så roligt har jag inte haft på år och dag - tänk att få spela garderob och njuta varje sekund, eller ha rollen som nyskjuten döding som sörjs av en grupp andra.

Nu vet jag ingenting längre och gråter gör jag efter att någon kallar sig vän och talar om hur illa jag gör och hur sviken hon känner sig över det jag gjort. Senaste teaterdagen krockade med ett kyrkrådsmöte men jag meddelade att jag skulle på kurs till sekreteraren i kyrkan och även en av de andra i M-partiet. Det var fel vet jag nu för hon skulle meddelas. Dessutom hade jag en herrmiddag i lördags och det var partiinformation samma dag. Det mötet fick jag veta om två dagar innan det skedde - herrmiddagen var utlyst sex veckor innan och den ville jag inte ställa in. Mannen i mitt liv hämtades till det mötet för övrigt, så han hade alla papper som behövdes med sig hem när han kom tillbaka för att äta middag med de andra karlarna.

Nu krävs det bättre planering av mig och jag vet hur någon anser att jag bör prioritera men inget känns bra alls nu. Ingen skall tala om hur jag skall prioritera men lik förbannat tar jag åt mig så jag blir gråtfärdig och min glädje försvinner totalt. På den tid jag suttit med i kyrkan har jag varit borta en gång för magsjuka och en gång nu när jag gick på teaterkurs. Jag vill gå teaterkurs jag vill ha roligt, men det är bortblåst alltihopa nu.

Jag förstår att jag behöver den här glädjen, en liten egensfär några timmar i veckan, jag vet att den är mitt andningshål som nu stängs igen. Allt är så självklart men så söndertrasat och jag står inte i det hemska Träsket(stulet från Anybody)på vanligt sätt , jag står på huvudet i skiten och orkar inte ta mig lös. Varför stängdes dörren som släppte in en strimma ljus, varför skall jag prioritera för att någon blir besviken på mig för jag inte gör som hon bestämt mig för.

Om det finns en gud vore jag tacksam för att få veta varför det är så viktigt att svika sig själv,för att tillfredställa någon annans syn på hur jag skall vara. Jag fattar ingenting men jag tar åt mig och mår dåligt. Det hjälper inte att jag förstår hur mekanismerna fungerar men jag mår kalasdåligt ändå. Får prioritera bort kyrkan så någon annan som inte sviker kan ta över.

Nu skall jag dra något gammalt över mig och försöka se om jag hittar glädjen i det jag bara för någon dag tyckte var roligt om än en självisk yttring av mig.

Tänk att man kan döda glädje med ord - samtidigt som man gör det som "Vän med mer livserfarenhet".Ledsen är ordet i mitt huvud och det hugger och tuggar sönder mig.

18 kommentarer:

  1. Du vet nu att du har en vän mindre. En du trodde var din vän men som inte är det för den är en egoistisk djävel som gjort dig inte bara besviken utan genom sin egoistiska prioritering gjort dig allt vad ont är!

    Lyssna nu på en gammal man som inte för ett ögonblick skulle prioritera kyrkan framför den livsglädje jag behöver. Gör du sammaledes! Meddela att du lämnar kyrkorådet med omedelbar verkan efter det påhopp du utsatts för. Må kyrkan sköta sina angelägenheter på sitt vis, så sköter du dina på ditt vis och finner åter den livsglädje du behöver och ingen behöver grämas över den förlusten men du kan i alla fall räkna hem vinsten! Politik är inte att må dåligt!

    Stor KRAM!

    SvaraRadera
  2. Näej, vad trist!

    Det var ingen vän det där, som BeBest påpekar.

    Jag tycker att du ska ta hänsyn till dig själv och dina önskningar i första hand.

    Hoppas verkligen att du återfår din teaterglädje.

    SvaraRadera
  3. Jag instämmer med föregående talare! Ge blanka faderuttan i politiken och kyrkan och ditt och datt, om det bara gör ont och kliar.

    Livet är så kort, så kort .. varför ska man då gå omkring i för små skor till på köpet???

    Gör det som är roligt så kan du möta Arnold & Co (grundat 1905), med ett brett leende och säga .. tack så mycket, det var ett kul liv jag fick och jag gjorde det mesta möjliga av det .. :-D

    Sedan tycker jag vi bildar föreningen EDSBTPOSOGOB. En förening utan kostsamma medlemsavgifter eller krav för oss Egoistiska Djävlar Som Bara Tänker På Oss Själva Och Gör Omgivningen Besviken.

    Så blir de Besvikna i Omgivningen av med oss .... och kan kan fortsätta ragga medlemmar till vår förening, bra va?

    SvaraRadera
  4. Jag anmäler mig med en gång så kanske vi kan ha träskteater. Gullisar - jag skall sluta i kyrkan men jag skall säga till öga mot öga för feg skall ingen kalla mig. Egoist ja - för att överleva, men kristen hycklare nej tack. Men att bli ordmördad känns. Tack ni som bryr er ni är underbara.

    SvaraRadera
  5. "Jag fattar ingenting men jag tar åt mig och mår dåligt. Det hjälper inte att jag förstår hur mekanismerna fungerar men jag mår kalasdåligt ändå."

    Du är sånn'. Många kvinnor är ofta väldigt duktiga på att suga i sig, när någon skuldbelägger dem.

    Det är en medfödd svaghet, som man bör 1. eftersträva att känna igen och 2. eftersträva att ignorera.

    En strategi är att fråga sig: Är den här personen, som behandlar mig så tarvligt, en viktig person i mitt liv?

    Om svaret är nej - och det är det inte sällan.. så blir nästa fråga:

    Varför ska jag bry mig om vad en oviktig person tycker? Finns ingen anledning till det..

    -----

    Väljer man till något i sitt liv - så måste man nästan alltid välja bort något.

    Överge kyrkorådet med lätt hand, påpeka att du har ägnat det åtskilliga år, så nu lämnar du din plats till någon annan.

    SvaraRadera
  6. Det är denna respektlösa kvinna som troligtvis sitter i denna samling som bör lämna kyrkrådet Inte du! om du känner varmt för uppdraget. Lova att du fortsätter med teatersammankomsterna! Det gör dej lycklig.

    SvaraRadera
  7. Johan :Nej det är ingen typisk kvinnlig grej att känna så eller bli utsatt för det - men det krävs speciella människor för att kunna sätta in sina orddolkar vid rätt tid och på rätt människa då blir det dödande, en grum död som man behöver en sköldpaddas hårda skall för att rädda sin själ.

    Anonym: Jag fortsätter bara jag hittar glädjen igen.
    Tack ni som bryr er - det värmer.

    SvaraRadera
  8. Men kära Granny, du som skänker andra så mycket glädje jämt! Du är verkligen värd att få känna lite glädje själv också!
    Man ska bejaka allt som får en att må bra.
    Allt negativt ska man försöka att rensa bort ur sitt liv. Så bry dig inte om elaka och missunnsamma människor.
    Fortsätt med det du mår bra av!
    Stor Kram!

    SvaraRadera
  9. Hej, Granntanten

    Det beror på vad du menar med "typiskt kvinnlig". Det är inte ENBART kvinnor, som är känsliga för skuldbeläggning (och det är givetvis inte enbart kvinnor som skuldbelägger), men det finns en genomsnittlig könsskillnad.

    Få män skulle ställa sig frågan: "varför det är så viktigt [för mig] att svika [mig] själv,för att tillfredställa någon annans syn på hur jag skall vara?"

    Pelja gänget på din herrmiddag, så får du se, om de som regel känner igen sig i den beskrivningen.

    SvaraRadera
  10. Ni är så gulliga allihop så jag lipar av det - men det är bara positiva tårar. Johan jag skuldbelägger inte mig själv jag har blivit skuldbelagd för att jag skall känna mig i skuld och det är det som jag mår dåligt av - jag påläggs något jag aldrig vill ta och det får mig att må dåligt. Det skall jag kasta av mig för för jag vill inte och skall inte må så här för någon annans skull - och definitivt inte för något som jag inte bett om.Mina herrar kommer jag att känna som en mental korsett runt mig.

    SvaraRadera
  11. Hej, Granntanten

    Jag tror, att du kanske missförstår mig. Du har blivit skuldbelagd av en tarvlig f.d. väninna.

    Anledningen till att du mår dåligt är, att det här s.a.s. går in under skinnet på dig.

    Slår du vatten på en liten katt - så blir katten blöt.

    Slår du vatten på en sjöfågel - så rinner vattnet av.

    Förstår du vad jag menar?

    Skuldbelägger någon person A - så mår person A dåligt.

    Skuldbelägger någon person B - så ruskar person B (oförstående) av sig tarvligheterna. Därefter gör person B en mental notering att undvika vederbörande, eftersom personen i fråga inte uppfyller basala krav på hyfs och hövlighet.

    Man skuldbelägger inte folk - lika lite som man går runt och bokstavligen talat spottar på folk eller kastar ägg på folk! Men att bli fysiskt spottad på eller att bli utsatt för äggkastning är sällan något som (på samma sätt) går in under skinnet på folk - där inser de flesta att den andre har begått ett oacceptabelt övergrepp.

    SvaraRadera
  12. Tack för ditt klargörande Johan och du skall vara övertygad om den det gäller inte är min vän och aldrig kommer att bli det, men det är tvärfel när man sitter och funderar på att stänga ner sitt mejl och byta telefonnummer för att någon gör livet som mig själv som något fult simpelt och tillräckligt gott för omgivningen. Jag reser mig och ikväll lägger jag mig på makens arm och läser om omtarnas liv hos Arnold&Co(grundat 1905)- du förstår vad jag menar om du tittar hos Anybody. Lite verklighetsflykt kan vara skönt för att man skall sova gott och sedan leva sitt egna liv.

    SvaraRadera
  13. NÄE vet du vad!! Klart kom korvspad är att DU ska göra det DU vill och INTE vad ANDRA vill så länge man inte skadar någon! Alla borde lära sig att kunna glädjas med andra! Kram på dig, granny! /Anneli

    SvaraRadera
  14. Ja men kära barn, detta handlar väl bara om avundsjuka...
    Klart som korvspad.

    SvaraRadera
  15. Jag gick på mina teaterlektioner igår och jag har både varit rädd barn på mörk vind och en djungelfågel - fantastiska framträdanden och jätteroligt)

    SvaraRadera
  16. Härligt!
    Ta med tanten (?) från kvirr och låt henne spela
    "sitta i skamvrån"-rollen
    :-)

    SvaraRadera
  17. Jag du Vally hon blir nog kvar och spelar martyrrollen men jag har slutat hos henne.

    SvaraRadera