tisdag 15 januari 2013

I slutet och i början av livet

Det går fort utför med min far och demensmolnet har suddat rejält i hjärnans förståelse om orsak och verkan. Pappa har ramlat otaliga gånger med sin rollator då benen inte bär - därför går han ut utan den förargliga tingesten och ramlar ändå. Pappas hyra och hemtjänst har vi barn ordnat autogirobetalning på den skulle alltid dras 20 i månaden. Dement eller ej så lyckades pappa ta sig ner till banken den18 och tog ut sina pengar så det har aldrig funnits täckning för automatiska dragningar - sista vardagen innan nyår fick min bror meddelande om att pappa skulle vräkas från sin lägenhet p g av obetalda hyror. Vi har inte haft en susning om vad som pågått och nu slåss vi mot alla byråkratiska väderkvarnar som finns mot det kommunala bostadsbolaget där pappa har sitt seniorboende. Distriktsläkaren vägrar skriva intyg om att pappa behöver god man, vi vägar betala för pappa eller ta hem honom till någon av oss och det ser ut som om han blir kvar i sin egen miljö tills han somnar in. Demensgruppen har ökat alla insatser för att farsan och hans katt skall ha det optimalt bra, betalningen får bli en annan femma - senare. Specialboende blir visst ännu dyrare än vad det är nu för kommunen.
Går på knäna gör vi syskon men det går även om man går i ett grötliknande tillstånd såväl psykiskt som fysiskt.

Jag är stolt farmor till Filippa och hon är sannerligen en glädjekälla. Den 10 januari fyllde flickebarnet 1 år och det har vi firat på alla sätt. Filippa har nyss börjat gå och hon har bevisat det under att två dagar med att köra bredspårig gång, trippande och rusningar i en välkoreograferad show inför hänförd publik.Musiken ordnade hon själv med allehanda leksaker med inbyggd pling-och-plång. Av farmor och farfar fick Filippa tre cykelhjälmar, en liten som var dekorerad som en nyckelpiga och två stora till mor och far. Det är viktigt att alla har hjälm när de är ute och cyklar.

Det känns konstigt att se min far å ena sidan och Filippa å andra - den ena glömmer det han lärt sig och den andra jobbar hela tiden på att lära sig nya saker. Pappa klarar inte att gå snart medan lillan blir säkrare och säkrare. Det är så sorgligt att se mina dagars upphov lösas upp som personlighet med den lillas personlighet skärper till sig och blir klarare och klarare.

Ibland står jag inte ut men gör det lik förbaskat. Ibland när jag jämför mig med andra har jag det oförskämt bra andra dagar är livet så orättvist det kan bli och jag kan inte göra mer än härda ut eller lägga mig ner och självdö. Hittills har det senare inte varit något alternativ för mig och jag försöker se på livet en bit i taget. Man kan ju inte leva mer än en bit i taget trots allt och jag har en del drömmar kvar att se fram mot. Almedalsveckan är ett av mina största mål, dit skall jag och jag skall njuta av cirkusen där. Jag skall nog blogga också om de märkligheter jag få se där.

3 kommentarer:

  1. Jämförelsen mellan din pappa och ditt barnbarn fick mig verkligen att "se" the circle of life.
    Allt är ett evigt kretslopp. På gott och ont.

    Förstår att det känns extremt tungt emellanåt.
    Men på något sätt växer man ju med bördan.
    Ju tyngre börda desto starkare blir man på något konstigt vis.

    Håll fast vid allt du har att se fram mot!
    Där kan du hämta lite ljus när allt känns mörkt.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Så tungt när demens och alzheimer tar överhanden. Har i bekantskapskretsen några relativt unga som drabbats, de är 50 resp 54 år.
    Den yngre av dem bor nu på särskilt boende, hans hustru orkar inte då det också finns två tonåringar i familjen varav den ena har grava missbruksproblem.
    54-åringen har fått flytta hem till sin mamma (!), hon klarar sig inte själv.

    Man ska vara rädd om sig.

    Och glädjas åt små människor som upptäcker livet.

    Ta hand om dig

    /Öbon
    (kan inte logga in på vanligt sätt)

    SvaraRadera
  3. Det är bara att hänga ihop och i - det går konstigt nog även om man ständigt knäar.
    Jag ska igenom och det går även om upploppet är långt och har motlut.

    SvaraRadera