måndag 10 december 2012

Vilken familj!

Min demente far har lyckats slarva bort sina nya tänder men envisas med att påstå att de är stulna. Ingen kan få  honom att inse att det inte finns någon marknad för begagnade tänder och nu måste vi skaffa nya så han kan tugga. För att undvika att ramla i kurvtagningen med sin rullator lämnar han den hemma när han går ut vilket resulterar i att människor hittar honom liggande här och där i snön. Det har gått bra än så länge då vänliga människor hittat honom och följt honom hem.
Pappa har också givit "Senior Dejting "ett nytt ansikte. Den senaste tiden har han lämnat små illa skrivna lappar i brevlådorna hos sina kvinnliga äldre grannar. Budskapet är mycket tydligt och tanterna är både rädda och äcklade av skrivningen: Jag ligger och väntar på dig - jag är naken och dörren är olåst. Kom!

Det går tyvärr inte att förklara för rädda små damer att det är pappas frontallobsdemens som spökar och att han är ofarlig hur obscent han än uttrycker sig. Det är jobbigt för oss alla utom för pappa som inte alls förstår vad vi pratar om.

Jag har begåvats med ett fyrbent skinhead som "barnbarn"som går runt i en bomberjacka och verkligen inte ser klok ut. Den vackra fru Johanssons labradorkille har ett hormonellt fel och mådde mycket dåligt tills man fann den rätta medicinen. Han mår finfint numer men den enda biverkan som kan uppstå, uppstod och han tappade pälsen. Klimatet gör att han fryser så att han numer uppträder i bomberjacka för att inte förfrysa. Det ser inte klokt ut men man fär vara tacksam för att han inte behöver kängor på fötterna till den övriga klädseln.

Mannen i mitt liv har visat sig vara ett praktsvin och det visade han i lördags med besked då vi var på KGB-fest. Förkortningen står för Klubben för Grisfotens Bevarande och den verkar för att få alla att inse hur läckert det är med grisfötter.Man träffas trivs och äter nassetassar och det är roligt och gemytligt på alla sätt. Faktiskt så har det varit det enda skojiga senaste månaden och de timmarna på lördagen var ett underbart andningshål undan de tunga moln som trycker ner oss i vårt stretande med pappa. Att bli grisadlad med nya namn under tavlan med den vackra skyddsgrisen Grisela och sjunga tokiga visor till hennes lov var underbart även om en del nog tycker att det är barnsligt. Upplyftande var det i vilket fall, jag är numer GRISTINA och mannen heter KALLE KNORR. Översteornen har dessutom lovat att utse mig till Lortgris nästa år så då får jag vara med och koka grisfötterna enligt gammalt och hemligt recept. Det är ett hedersuppdrag och mycket ärorikt.

Nu är det sent, den demente Casanovan sover förhoppningsvis liksom min svinaktige man har gjort i någon timme. Själv skall jag också gå till sängs så snart jag rundsmörjt min kropp. Stressen har gjort att min psoriasis blommar som bara den och hela kroppen utom ansiktet är täckt av psoriasisens skorviga utslag. Det kliar så fruktansvärt och jag river sönder mig kapitalt överallt. Nu går jag och får medicinska bad tre gånger i veckan på hudkliniken för att bli bättre och åtminstone dämpa klådan. Cortisonsalvorna dämpar lite granna.

Nu avslutar jag med hopp om god sömn när jag slår mig medvetslös mot min kudde.Sov gott ni där ute i cyberspacen.

4 kommentarer:

  1. Om man vet att din pappa har demens, så tycker inte jag att dom lapparna är dom värsta jag har läst - det kunde varit mycket, mycket värre text.
    Grattis till grisertitlarna och god bedring!

    SvaraRadera
  2. Jag blir nog bättre med tiden men just nu vill jag byta hud med nästan vem som helst bara det inte kliar.Bara det blir lugnare runt mig så bidrar det också till läkningen. Det skall nog gå framåt vad det lider.
    Stackars dementa pappa skall vi på något vis sköta om men det är svårt med skrämda små tanter i omgivningen.
    Dock är jag ett stolt svin, det sätter lite glädjekant på den grå vardagen.

    SvaraRadera
  3. Det gör mig ont att läsa, att bekymren kring din pappa fortsätter. Du skulle verkligen behöva få litet lugn och ro. Det visar inte minst ditt stora skov av psoriasis.
    Förstår förstås också att gamla damer blir oroliga för lapparna, som säkert känns väldigt påträngande, men det är nog bara att inse att de inte förstår och knappast kommer att vara överseende heller, oavsett vad du försöker säga till dem. Försök att bara vända det problemet ryggen!

    Det lät som ett roligt sällskap, KGB. Det var ju trevligt att de råkade ha fest, just nu när du som bäst behövde koppla av.

    Önskar dig en något fridfullare fortsättning på adventstiden!

    SvaraRadera
  4. Att leva lite svinaktigt botar inte allt men det gör det lite roligare just då. Bara det blir mindre klåda så skall nog livet bli dansbart igen.

    SvaraRadera