Jag tror att Stefan Löfven är en fågel - den mytomanska dronten är hans namn

Statsministerns partiledartal i Almedalen var inte mycket att hänga i julgranen. Mycket av det min mormor kallade "lova runt och hålla tunt" fanns i konceptet som hans talskrivare använde. Många saker lovades som skulle göra livet lättare för populasen i Sverige. Sedan berättade han om flickan med svavelstickorna (oops) menade förstås: flickan med läxan. H C Andersens flicka frös ihjäl i en snödriva medan Löfvens flicka klarade sin läxa med hjälp av en snäll granne, "same shit but different". Att jag kallar statsministern för mytomansk är för att han bara berättar sagor, ljuger och aldrig håller sina löften. Dronten var en utdöd  fågel som inte kunde flyga dessutom var den rätt tunggumpad och utrotades lätt för det. Löfvens tal lyfte inte heller ikväll och förklaringen till det är säkert för att han inte är någon talare. Stämningen var inte vidare rolig runt scenen så jag tog mitt pick och pack och drog så snart jag kunde, Enda mysfaktorn under talet var Thorwaldsson som satt och sken på en främre bänkrad, sådan var dock inte Ylva Johansson där fanns inga mysfaktorer alls.

Vad har jag mer gjort idag?
En ordentlig frukost vid ett seminarium om kärnkraft blev en bra start på dagen. Därefter följde ett om radikalisering och terrorism som kunde varit intressantare om vi inte levde i landet lagom där naiviteten lyser igenom i många aspekter och invånarna inte klarar av att oroas - därför så blir de oroliga. Mona Sahlin lyckades dessutom röra ihop nazism med religionsfrihet på ett förvånande sätt.
Dagens sista sit-in var hos SKL och handlade om framtidens infrastruktur och vem som skulle betala för den.

Nu skall jag vederkvicka er med lite skvaller om sådant jag hört på mina strövtåg.
Björn Rosengren har haft problem med prostatan! Den var fyra gånger så stor som en normal prostata och det är sant för han sa det själv till någon annan gentleman medan vi köade för insläpp till Spegelsalen på Wisby Hotell.
Johan Hakelius som är min favoritkrönikör är den enda man jag känner som klär i babyblå smalspårig manchesterkavaj och heteronormativ hund och han är utomordentligt trevlig att prata med. Jag har tagit ett kort på honom att ge till Anybody men utan hund.
Carl-Jan Granqvist såg pigg och solbränd ut när han bjöd in på mingel med äppeldricka och rotfruktschips.
Madam Pascalidou stegade förbi mig medan en äldre herre med kamera diskuterade om jag kom ihåg att han fotograferade mig  förra året, det gjorde jag så han skulle skicka bilderna till mig. Han var söt och han är upphovsman till flera bildböcker.

Nu säger jag god natt för nu är jag rejält trött och behöver sova. Skickar också en dunderkram till bonussonen Janne för det han gör åt mig och sin pappa.