måndag 4 mars 2013

Perfekt kurvtagning!

Det känns som om jag troligen kommer att överleva denna hemska vinter mot alla odds och svår mental uppförsbacke. Min vän skatan ger mig mod och framåtanda när hon idag med stor möda påbörjade utbyggnaden av sitt bo. Tre stora pinnar har hon förstärkt sitt hem med - det som finns i trädet närmast vår altan och hon jobbar hårt vidare med boendets försköning.

En dag när jag upptäckte att jag nog inte är något stort politikerämne eftersom jag inte klarar av att  vara en jasägare i alla lägen och har alldeles för mycket egna ideer så skulle jag fira det på mitt eget sätt och det gjorde jag. Jag har nu cirka en centimeter långt hår på huvudet och det är silverfärgat förutom min slänglugg som är karamellrosa. Så klart att jag väcker uppmärksamhet - jag gillar det faktiskt också för nu är jag så extremt trött på vad som passar sig och vad man bör göra. Nu är det så att jag trivs med mitt eget jag och mannen i mitt liv har förstått att jag är som jag är.

En lika tjurskallig person som jag skulle fylla år i helgen hon är numer en mogen tjusig 60-åring, och Jag lovade att vara festfixare för årsgalan med 70 inbjudna till hennes lilla 2:a med kök. En festgeneral skall alltid vara stiligt klädd men efter en djupdykning i garderoben utan att hitta något galant eller frappant fick det bli en tur på stan för att göra eleganta fynd. Fynd gjorde jag på en butik för tonåringar. Ålder är faktiskt något som är inte viktigt mer som en siffra, själv ser jag det som en känsla enbart. En metallicblå kort klänning med urringad rygg blev mitt val, den var en storlek mindre än min kropp men i ett töjbart tyg och för endast 49:-. Ett verkligt fynd var det utan tvekan så jag styrde stegen mot den berömda afffärskedjan med damunderkläder för att korrigera storlekskillnaden mellan klänningen och min kroppshyddan. En bodysharpingunderkjol av märket Slim Line blev valet för det facila priset av 8 gånger vad klänningen kostade.

Födelsedagen för kompisen var jag rustad för redan i gryningen, nyduschad och fin drog jag på mig min Slim Line som skulle hålla in och omforma min yppighet innan klänningen rann ner över kroppen. Jag kände mig snygg när jag stolpade iväg till festiviteterna för att där möta min extrabror som jag lejt in som köksmästare under dagen. Brorsan flinade när jag svassade in och sedan frågade han varför jag hade en livboj under klänningen. Han utvecklade det hela med att kärlekshandtag var det inte i alla fulla fall. I en helfigursspegel på toan såg jag att Staffan hade helt rätt - Slim Line och jag hade inte samma syn på vad formfulländat var. Hålla in , lyfta  och  omforma var vad plagget skulle göra som fanns närmast min kropp och det var falsk marknadsföring. Min stora tunga men något vissnande barm var utplattade som två stora diskusar som försvann delvis i armhålorna. Runt midjan hade jag en stor tjock frälsarkrans som skulle kunna rädda mig om jag så vägt 200 kilo och hoppat ner i havet vid Titanics undergång. Mina höfter hade helt försvunnit någonstans på vägen - var vet jag inte. Förstår ni inte hur jag såg ut så tänk er planeten Saturnus i blått - klart läge för en depp var det.

Som enda åtgärd i det läget slet jag av mig Slimoutfiten och körde naturellt under den blå klänningen. Så underbart och formfulländat det äntligen blev - jag ser ut som en rund säl och kommer nog att fortsätta med det. Jag är trots allt en formfulländad säl och trivs i min kropp så varför ändra ett vinnande koncept? Kläderna som inköps hädanefter skall klara kurvtagningen på min kropp det vill säga följa den och framhäva den - min kropp skall inte omformas för att passa kläderna.

Jag tänker säga upp det där löjliga SATSkortet jag har när jag ändå är i gång : det är så aptråkigt att träna, jag finner inget nöje i att cykla två mil utan att komma ur fläcken eller att gå lika långt på ett band. Det är sååå modernt att hålla på men nu är det slut på det, jag går minst en halv mil varje dag alldeles gratis, varför skall jag betala för att göra samma sak inne då?
Vi skall börja med att RUT kommer och städar här hemma för det är aptråkigt det med. Tiden som blir över skall jag använda till att utveckla eller avveckla mig men det har jag inte funderat så mycket över än. Kanske börjar jag med karate eller också sätter jag mig och vegeterar - det är inte viktigt alls vad jag gör, det viktiga är att jag inte gör det som jag finner tråkigt.

På lördag är det dags igen, jag har en massa av mina extrabröder här för att de är inbjudna på herrmiddag. Det blir finfint det. Det blir mat efter recept jag fått av en vän på facebook , en vän som är en jäkel på mat.Nu blir det inköpslista som skall checkas av och kolla efter färska kryddor.

Vi hörs och vill någon ha en SLIM JIM använd endast en timme så hör av er, annars var rädd om era kurvor och former.Använd aldrig tortyrredskap för att göra om er - kör naturellt!


7 kommentarer:

  1. Svar
    1. Visst är det så och nu ser jag fram mot sommaren - man kanske borde bli nudist.

      Radera
  2. Mycket som känns litet bekant i din berättelse.
    Formerna passar inte alltid i kläderna man vill ha, men jag tycker att din ambition för framtiden är värd all heder!
    Kläderna ska anpassa sig - inte kroppen.

    SvaraRadera
  3. Underbart - en blå säl är precis som det ska vara! Det där med att träna inomhus i grupp & dessutom betala för det har jag heller aldrig förstått...?!
    SlimJim får kanske hamna i garderoben - naturlighet=fulländning !

    SvaraRadera
  4. Ni är härmed medlemmar i den nya föreningen VI VANLIGT VACKRA VARELSÊR! Välkommen in i gemenskapen.

    SvaraRadera
  5. Vad skulle jag inte ge för att få se dig som en vacker blå säl Granny! Jag är som vanligt full av beundran. =)

    SvaraRadera
  6. Nästa vecka kommer världens sexigaste finansminister till Karlstad på Sverigemötet - funderar på en chockrosa säl, vad tror ni om det?

    SvaraRadera