tisdag 10 januari 2012

Från mörker till ljus

Jag tänker inte berätta hur det känns när en mor berättar att hon inte orkar eller vill vara med i livet längre. Inte tänker jag heller berätta om min fantastiska lillasyster som vände upp och ner på kommun och landsting för att mamma skulle få terminalvård i hemmet och ett avslut på det liv hon hållit fast vid i 82 år som var värdigt,smärtfritt och utan ångest för henne. Vi barn lovade att finnas där för henne och gamla pappa.Jag skall inte heller tjata om hur jag tvättade och klädde min döda mamma heller, men ni skall veta att Flickan Som Skrattar i Vinden kommer inte att missa mormor när hon kommer elegant som en drottning till Det Stora Lugnet.

Att ni skall behöva genomlida en skriven beskrivning av en borgelig begravning är inget som ni skall utsättas för. Jag vill bara tala om att mannen från begravningsbyrån var fantastisk då han kommuniserade med min pappa som först knappt orkade gå in i rummet där akten hölls.Han skapade en inre dialog där han fick pappa att se hur fint det var inte att mamma var död utan de facto hade pappa fått 62 år med henne i livet. Det var en fin akt där pappa fick ta farväl av "sin flicka" som han kallat mamma i alla år.Det var fint för oss ungar också och det är lättare att kunna gå vidare tillsammans och var för sig med våra liv.

Drygt 20 personer trängdes i min och makens trea efteråt där jag serverade kaffe och smörgåsar. Ena svägerskan kom med mjuka kakor och alla lät sig väl smaka medan alla pratade med alla.Knutar och muskler slappnade av och gamla papsen kunde äntligen skratta lite försynt han också. Vid uppbrottet hemifrån åkte många hem med bytta minnen och kanske en matlåda fylld med laxsandwichs.Natten som var var vi många som sov gott för första gången på fem-sex veckor, så underbart det var.

Nu är ljusare tider på väg, dels kommer troligen det att bli vår även i år. Det mesta av det mörka har vi lagt bakom oss nu när mamma är begravd och vi har lovat stötta farsgubben att finnas tillhanda för honom.Sist men inte minst så vaknade jag som FARMOR. Mannen i mitt livs hockeyspelande son och hans sambo har fått en fantastisk liten dotter. Enligt sanningsvittnet fadern är det det vackraste barn som någonsin fötts så det är säkert så.Barnet modern och fadern mår bara bra. Livet är fantastiskt eller hur?

Jag tänker på vad det står på stenen i minneslunden bredvid Flickan Som Skrattar i Vindens grav: Tidevarv komma tidevarv försvinna släkten följa släktens gång..... Igår begravde vi någons "flicka" idag föddes en liten flicka in i släkten.Livet är märkligt, förvirrande men samtidigt ganska underbart. Jag är FARMOR för det har ett litet barns föräldrar sagt - jag är hedrad glad och rörd över denna tjusiga titel - FARMOR.

10 kommentarer:

  1. Har du hört en så stilig titel någon gång?

    SvaraRadera
  2. Kära Granntant!!
    Så mycket som har hänt hos dig.
    Sorg och glädje om vartannat.
    Så fint ni gjorde det för din mamma. Och så fint du beskriver det!
    GRATTIS till lilla barnbarnet. Då måste ni snart ta en liten sväng och hälsa på det nya lilla flickebarnet kan jag tro.
    Kram från Tizzel

    SvaraRadera
  3. Vi laddar för att åka på förhandsvisningen av detta underverk - vårt barnbarn.

    SvaraRadera
  4. Grattis till barnbarnet, farmor!

    Läser om din mors allra sista tid blev, och hur begravningsakten blev. Så fint av officianten att visa på alla de 62 åren som din pappa fick med sin flicka.

    SvaraRadera
  5. Hej granntanten, jag har saknat dej! Blev lite orolig när veckorna gick, det har hänt något, och det hade det ju. Men det är som du säger, en går, en annan kommer, det är livets gång, så skönt för er att ni fick en fin dag tillsammans när din mamma begravdes. Och grattis till den lilla flickan, själv har jag blivit bonusmormor förra året, Judith föddes 16 maj och är förstås allas ögonsten. Kram

    SvaraRadera
  6. Har saknat dig precis som många andra här, men anat vad som skett genom andra.Tvära vändningar är det i livet - sådant är det, liksom.. Ber att få meddela att även jag inom några månader (om allt går väl) kommer att kunna använda denna underbara titel; farmor... Visst är det grandiost?? Kram från Anneli

    SvaraRadera
  7. Ja du Anneli det slår utmärkelser,guldklockor och medaljer med hästlängder. Barnbarn är underbara på det sättet också att de har egna föräldrar som kan ta hand omdem när farmor roat sig färdigt med dem. 8-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja- föräldrarna är ju såklart det allra bästa, i många lägen :) Sköt om dig! /Anneli

      Radera
  8. Jag kan inte bli farmor jag men å andra sidan är jag både farfar och morfar så det kanske nästan smäller lika högt.

    Du skriver så fint om ert avsked av din mor och samvaron efteråt. Ni har nog mycket att vårda och mycket att bearbeta men vi gjorde något väldigt fint av avskedets dag. Det förstår jag.
    Kram!

    SvaraRadera