Det finns förolämpningar och förolämpningar i livet och idag var jag en hårsmån från att verkligen bli det som är så modernt - kränkt! När man blir påhoppad av vilt främmande människor för att de ser en liten tjock tant med rosa hår och därmed föresätts vara en medlem av Fi. En sådan otrevlig slutsats gjorde mig så rasande så jag meddelade i amper ton att : 1 nej jag tillhör inte Fi och kommer aldrig att göra det heller. 2 Jag är inte feminist heller - i alla fall inte den sorten som man menar i allmänt tal. 3 Jag är moderat , men tänker inte färga håret blått för det - det är jag alldeles för ung för. 4 Ingen hade talat om för mig att den rosa färgen bara var något för Fi och My Little Pony. Härmed deklarerar jag att jag återtar rätten att bära rosa utan att etiketteras som någon annan än mig själv.
Trevlig dag i Almedalen i övrigt, seminarium om de politiska partiernas framtoning i media och hur de presumtiva väljarna påverkas av de såväl positiva som negativa artiklarna. Intressant på många sätt och bra presenterat. Ett annat seminarium var om innovation och där pratade min facebookvän Sven-Otto Littorin, tänk han kände igen mig och jag fick en kram. Det gillade jag skarpt fast det kanske inte är politiskt korrekt att göra det, en sak jag fullständigt struntar i - jag gillar personen Sven-Otto nämligen. Örebro universitet med Grythyttans matakademi hade ett gott mingel med sjövilt goda snittar och alkoholfri drink. Smarrigt!
Kvällens talare i Almedalen var KDs Göran Hägglund och det var ett bra tal tycker jag. Han är en bra och sympatisk talare och talet var med god retorik och hade bra substans. Visst hade han som vanligt en hel del ordvitsar som han lade i ett block men det han sa i övrigt var på allvar. Det inger förtroende när en politiker gör som Hägglund och tillstår att man gjort saker fel eller inte riktigt ordentligt men verkligen vill göra något åt det. Han pratade om sitt partis kärnfrågor på ett mycket bra sätt - han inger förtroende helt enkelt och jag tycker om honom. Hoppas att KD klarar kvalgränsen i valet med mer än 4% för jag tror vi behöver det partiet.
Hoppas verkligen att den som sabbade min lånecykel ikväll får ett plågsamt loppangrepp - det är verkligen inte roligt att gå en halv mil för någon som är vilse i pannkaka redan från början.
Nu är jag trött och skall sova , vi hörs imorgon säger er Granntant i Almedalens mingel.
måndag 30 juni 2014
söndag 29 juni 2014
Så mycket bättre
blev det inte idag i Almedalen trots att "så mycket bättre"-stjärnan Miss L värmde upp åt Stefan Löfven inför hans tal. S-ledare inledde knackigt med en ljum gröt bestående av just inget annat än left-overs ur politikens kylskåp .En sådan anrättning blir inte bättre av att kryddas med käcka tillrop om bröder och systrar som skvätts över med en dos hemkokt feminism. Att karln saknar karisma rår han inte för men det hade inte varit fel med någon bättre talskrivare. Kvällens föreställningar blev bara en trött föreställning om och av en grå sosse även om jag nästan hörde lite stöveltramp i bakgrunden.
En liten fråga stannar dock kvar i mitt huvud efter kvällens tal och det var om hur alla saker skulle bli bättre NÄR sosseriet tar över , oavsett om det var kvinnolönerna, arbetstider eller situationen i skolan -man åtgärdar det i samarbete med facket? Varför det undrar jag och funderar samtidigt på om den kära tvångsanslutningen till partiet skall ingå i det pangerbjudandet. Jag kanske bara är nojig men det står jag för om det är så.
Almedalen är sig lik men otroligt mycket blötare än de andra gångerna jag varit här. Troligen har Gotland fått hela årsnederbörden under ett stackars dygn. Jag och mitt ressällskap har hört intressanta seminarier och även minglat. Inför minglet blev jag fotograferad som Almedalens coolaste frisyr och har blivit intervjuad av tidningen Land av samma orsak. Det är tydligen så när man ligger på topp men jag står ut med att kändismingla som jag är, även med Ylva Johansson - man är ju en ödmjuk typ som ni vet.
Innan jag somnar så skall jag avslöja en hemlis om NWTs politiske redaktör : Han är ute och cyklar i politikens tjänst. Vi delar boende och kommunikationerna är urusla så vi har hyrt cyklar för att ta oss fram och runt till evenemangen. Misstänker också att redaktörn är smygfeminist för han trampar runt på en damcykel.
I morgon skall jag lyssna på Göran Hägglunds tal på kvällen och besök flera seminarier som jag anmält mig till. Rapport kommer på allt jag ser och hör - serverat på mitt sätt som alltid.
En liten fråga stannar dock kvar i mitt huvud efter kvällens tal och det var om hur alla saker skulle bli bättre NÄR sosseriet tar över , oavsett om det var kvinnolönerna, arbetstider eller situationen i skolan -man åtgärdar det i samarbete med facket? Varför det undrar jag och funderar samtidigt på om den kära tvångsanslutningen till partiet skall ingå i det pangerbjudandet. Jag kanske bara är nojig men det står jag för om det är så.
Almedalen är sig lik men otroligt mycket blötare än de andra gångerna jag varit här. Troligen har Gotland fått hela årsnederbörden under ett stackars dygn. Jag och mitt ressällskap har hört intressanta seminarier och även minglat. Inför minglet blev jag fotograferad som Almedalens coolaste frisyr och har blivit intervjuad av tidningen Land av samma orsak. Det är tydligen så när man ligger på topp men jag står ut med att kändismingla som jag är, även med Ylva Johansson - man är ju en ödmjuk typ som ni vet.
Innan jag somnar så skall jag avslöja en hemlis om NWTs politiske redaktör : Han är ute och cyklar i politikens tjänst. Vi delar boende och kommunikationerna är urusla så vi har hyrt cyklar för att ta oss fram och runt till evenemangen. Misstänker också att redaktörn är smygfeminist för han trampar runt på en damcykel.
I morgon skall jag lyssna på Göran Hägglunds tal på kvällen och besök flera seminarier som jag anmält mig till. Rapport kommer på allt jag ser och hör - serverat på mitt sätt som alltid.
måndag 23 juni 2014
Ber om ursäkt - alltihop är mitt fel
Tänk förra veckan vilket underbart väder vi hade. Solen sken, luften var varm och det var underbart att vara ute trots att mesta tiden gick åt att vattna rabatterna. Våra odlingar artar sig utmärkt, bär, tomater, bönor och potatis kommer att få skafferi och frysbox att digna under markens gåvor när vi tar hand om dem. Livet leker när det känns på det viset.
Förra veckan köpte jag mig lite kläder eller små kläder får man kalla det, för det var linnen och korta shorts. Hemma insåg jag att trots att linnena var rejält urringade var det riskfritt att jag på något vis verkade ekivok i min exponering av bysten - jordens dragningskraft hade flyttat ner tuttarna rejält. Oförskräckt fortsatte jag att prova de nya shortsen och de var verkligen korta. På unga tjejer med långa kalvben och skrattgropar på knäna är de säkert jättesöta men om man är begåvade med taxben utan smilgropar men med skrynkliga lår då är det nog kört. Mannen i mitt liv så dock att shortsen satt fint och att jag nästan fick en midja på köpet. Jag tog det som en komplimang även om jag några sekunder övervägde att dra in hans kvällsmat för de orden. Nå ja - nu har jag i alla fall fyra nya linnen och två par shorts i modern tappning.
Efter alla vedermödor med mitt sommarmode behövde jag lite avkoppling och letade reda på min bikini från Madrid - neonfärgad, blommig och inte använd på många år. Jag älskar den fast den mest är till lyst så den åkte på i ett huj. Våra garderober lider nog av fukt så bikinin hade krympt en aning men det gör inget på en insynskyddad altan och i en Baden-Baden. Fram tills dess jag klev ut var dagen perfekt men sedan hände allt - jag är ledsen för det som hände men det är som det är.
Jag klev ut genom altandörren, vek ut mig i solstolen och solen försvann! Den har varit borta sedan dess och dessutom byttes värmen ut mot regn. Långa funderingar har fått mig att inse att denna väderkatastrof beror helt och hållet på mig och ingen annan. En något rundhyllt soltörstande granntant i för liten bikini, då blir det helt enkelt överbelastning på nätet och då går en säkring. Nu i semestertider är väl elektriker en bristvara även för vädergudarna men vi får hoppas att vi får en fungerande sol framöver.
Om och när solen och värmen återkommer lovar jag att nalkas den iklädd blommig burka för att skona er från fler väderkatastrofer. Solning kommer bara att göras av mina fötter - en i taget. Bikinin kommer bara att användas när jag dansar slöjdans för maken sena nätter inomhus.
Förlåt mig - ska aldrig göra om mitt stora misstag, jag gör ständigt nya istället.
Förra veckan köpte jag mig lite kläder eller små kläder får man kalla det, för det var linnen och korta shorts. Hemma insåg jag att trots att linnena var rejält urringade var det riskfritt att jag på något vis verkade ekivok i min exponering av bysten - jordens dragningskraft hade flyttat ner tuttarna rejält. Oförskräckt fortsatte jag att prova de nya shortsen och de var verkligen korta. På unga tjejer med långa kalvben och skrattgropar på knäna är de säkert jättesöta men om man är begåvade med taxben utan smilgropar men med skrynkliga lår då är det nog kört. Mannen i mitt liv så dock att shortsen satt fint och att jag nästan fick en midja på köpet. Jag tog det som en komplimang även om jag några sekunder övervägde att dra in hans kvällsmat för de orden. Nå ja - nu har jag i alla fall fyra nya linnen och två par shorts i modern tappning.
Efter alla vedermödor med mitt sommarmode behövde jag lite avkoppling och letade reda på min bikini från Madrid - neonfärgad, blommig och inte använd på många år. Jag älskar den fast den mest är till lyst så den åkte på i ett huj. Våra garderober lider nog av fukt så bikinin hade krympt en aning men det gör inget på en insynskyddad altan och i en Baden-Baden. Fram tills dess jag klev ut var dagen perfekt men sedan hände allt - jag är ledsen för det som hände men det är som det är.
Jag klev ut genom altandörren, vek ut mig i solstolen och solen försvann! Den har varit borta sedan dess och dessutom byttes värmen ut mot regn. Långa funderingar har fått mig att inse att denna väderkatastrof beror helt och hållet på mig och ingen annan. En något rundhyllt soltörstande granntant i för liten bikini, då blir det helt enkelt överbelastning på nätet och då går en säkring. Nu i semestertider är väl elektriker en bristvara även för vädergudarna men vi får hoppas att vi får en fungerande sol framöver.
Om och när solen och värmen återkommer lovar jag att nalkas den iklädd blommig burka för att skona er från fler väderkatastrofer. Solning kommer bara att göras av mina fötter - en i taget. Bikinin kommer bara att användas när jag dansar slöjdans för maken sena nätter inomhus.
Förlåt mig - ska aldrig göra om mitt stora misstag, jag gör ständigt nya istället.
fredag 20 juni 2014
Doft av kaprifol
Under gårdagens morgonlunk sneddade jag över en innergård då jag omvälvdes av kaprifoldoft! En vägg var full av klängande kaprifoler och det doftade underbart. Jag sniffade och njöt och plötsligt så slog det mig att det var årsdagen då "Flickan som skrattar i vinden" dog. Hennes älsklingsblomma var just kaprifolen och hon med hennes gröna fingrar såg till att vår furstukvist var helt överväxt med dessa blommor. För första gången på 15 år föll jag inte ihop av smärtsamma minnen utan kände ett stilla vemod över att hon inte fick vara med oss mer än de 21 år vi fick tillsammans. Plötsligt kom jag ihåg knasiga saker hon gjort och skrattade för mig själv medan jag gick vidare med blomdoften i näsan.
Tänk att jag efter så lång tid kunnat släppa alla om och men och idealiseringar om min förstfödda men döda dotter. Jag vet när jag påbörjade min resa från dödsältande till att se annat och främst då min andra dotter "Den Vackra Fru Johansson" - det var en natt i Almedalen då Anybody började fråga mig om henne och fick mig att använda min inre spegel och se på mig själv och de levande runt mig. Hon öppnade en dörr och jag gick genom den. Lite smärtsamt har det varit men mest befriande - mycket befriande faktiskt. Tror inte jag tackat Anybody för att hon är så klok men jag hoppas hon förstår.
Vi har återtagit den 19 juni från döden! Det är helt sant för så är det, den äldstes dödsdag är den yngres födelsedag. Orättvist kan man tycka men på något vis stal storasyster sin lillasysters dag genom att dö den dagen. Nu är det nog, vi åkte och firade dottern med tokiga presenter, pajer och tårtor. Det blev hur trevligt som helt fast labradoren Bruno var lite besviken över att varken tårtan eller paketen var till honom. Dottern min är en härlig människa och jag kan gå genom eld för henne även om det inte behövs, det gör hennes man Herr Johansson så bra.
Det blir en stilla midsommar här hemma för oss för mannen i mitt liv har ont i sitt lår. Vi tillbringade en dag på vårdcentralen och sedan på ultraljud för att man trodde han fått en propp i benet. Det var inte det men inflammation i kärlen. Det går över men skall medicineras och smärtsamt är det.
Om någon som läser detta tar en nubbe till sillen så gör det - men sätt er inte bakom ratten efteråt! Det finns inget som motiverar det! Inget ! Liv är alldeles för dyrbara för att riskera - ditt eller någon annans. Låt bilen eller nubben stå för midsommar blir det i alla fall.
Tänk att jag efter så lång tid kunnat släppa alla om och men och idealiseringar om min förstfödda men döda dotter. Jag vet när jag påbörjade min resa från dödsältande till att se annat och främst då min andra dotter "Den Vackra Fru Johansson" - det var en natt i Almedalen då Anybody började fråga mig om henne och fick mig att använda min inre spegel och se på mig själv och de levande runt mig. Hon öppnade en dörr och jag gick genom den. Lite smärtsamt har det varit men mest befriande - mycket befriande faktiskt. Tror inte jag tackat Anybody för att hon är så klok men jag hoppas hon förstår.
Vi har återtagit den 19 juni från döden! Det är helt sant för så är det, den äldstes dödsdag är den yngres födelsedag. Orättvist kan man tycka men på något vis stal storasyster sin lillasysters dag genom att dö den dagen. Nu är det nog, vi åkte och firade dottern med tokiga presenter, pajer och tårtor. Det blev hur trevligt som helt fast labradoren Bruno var lite besviken över att varken tårtan eller paketen var till honom. Dottern min är en härlig människa och jag kan gå genom eld för henne även om det inte behövs, det gör hennes man Herr Johansson så bra.
Det blir en stilla midsommar här hemma för oss för mannen i mitt liv har ont i sitt lår. Vi tillbringade en dag på vårdcentralen och sedan på ultraljud för att man trodde han fått en propp i benet. Det var inte det men inflammation i kärlen. Det går över men skall medicineras och smärtsamt är det.
Om någon som läser detta tar en nubbe till sillen så gör det - men sätt er inte bakom ratten efteråt! Det finns inget som motiverar det! Inget ! Liv är alldeles för dyrbara för att riskera - ditt eller någon annans. Låt bilen eller nubben stå för midsommar blir det i alla fall.
måndag 16 juni 2014
Det måste ha blivit något fel här!
En tid har mitt liv varit som en kasse apelsiner - om ni kommer ihåg då affären körde driver med att man kunde fylla en kasse med så mycket av den frukten som fick plats och betala bara tio kronor. Man stoppade i mer än mycket och bar försiktigt sin "trofe" bort till kassan, betalade och gick ut. Trettio sekunder senare jagade man oranga bollar på parkeringen eftersom kassen kollapsat och spytt ut sitt innehåll på marken. Det enda man kunde göra var att fylla baksätet på bilen med frukten för att få hem den. Många veckor senare hittade jag gamla apelsiner under framstolarna och den sista trampade jag sönder med gaspedalen. Så överfyllt har livet varit som den där fruktkassen som köptes för länge länge sedan.
En hektisk vecka kunde starta med att jag fick frukostfrämmande kl.07.00 för att sedan hämta en hyrbil som skulle ta oss till närheten av Göteborg för examensfest för en nybliven sjuksköterska. Dagen därpå startade vi tidigt från det stället för att komma i tid hem till Karlstad för nationaldagsfirande. Vill för allt i världen inte missa Försvarsutbildarnas musikkår (läs Hemvärnets musikkår för det hette de förr) och välkomnandet av våra nya svenskar! Vi hann och fick kaffe serverat av kommunfullmäktige medan vi fick höra ett spontant och rörande tal av en man med ursprung från Syrien berätta om hur lycklig han var att vara svensk. Jag blev tårögd av hans ord.
Dagen efter var det dags för Pridetåg där vi gick för allas rätt att vara de människor vi är. De flesta politiska partier deltog och även Svenska kyrkan som mycket riktigt påpekade "störst av allt är kärleken" på sina banderoller. Det enda budskapet jag var lite skeptisk till i sammanhanget var djuraktivister som påpekade att många minkar dör för att vi vill bära päls.
Fjärde dagen var Konstföreningen som jag är ordförande för på utflykt till Spinneriet i Borgvik där Lennart Nilssons vackra bilder från Ett barn blir till är utställda. Underbara bilder och en fisksoppa i restaurangen värd att mörda för.
Lämna tillbaka bilen och två små sammanträden blev det dagen efter.
Organisering av kampanj i samband med vattenlangning under Stadsloppet samt inköp av materiel till detta fyllde ut delar av återstoden av veckan. Avslutningen var ett roligt vattenhivande till ca 4400 löpare som sprang 1 mil eller en halvmara d v s 21 kilometer - vilket team vi var och vad blöta vi blev! Att folk blir törstiga är en sak men vilka drivor det blir av tusentals vita plastmuggar men de plockades upp innan vi stängde vårt stånd efter sista löparen.
Igår gjorde jag ingenting mer än hjälpte till med att transportera överblivet material till kansliet samt tömma och vädra vattendunkarna - i övrigt var min agenda tom??? Även idag var det tomt i almanackan så jag tog mannen i mitt liv med mig till kommunfullmäktige för att höra på när budgeten spikades för nästa år. Troligen har jag en skruv lös men jag tyckte det var helt normalt jag.
I morgon blir det mer normal lunk igen och redan tidigt på förmiddagen skall jag till frissan för att få ny stuns på min flamingofärgade hårman. Röda Korsstyrelsens möte blir det sedan. Onsdag hålls säsongens sista möte i Miljönämnden och torsdag fyller min dotter Den Vackra Fru Johansson år.
Under midsommar skall jag bara vara till även om det känns konstigt.
Jag har en liten uppmaning till mina vackra medsystrar : VÅGA VARA HUMLA! Vid de flesta evenemang har man tilldelats en t-shirt för att visa tillhörighet med en grupp eller parti. Det är modernt igen att ha formsydda tröjor för de som har getingmidja, tyvärr är vi som inte har den midjan så eleganta i den designen, man ser mer ut som någon travat donuts i en hög och trätt över en kondom. Jag förespråkar vida humleformade tröjor i alla lägen - gör inte ni det.
En hektisk vecka kunde starta med att jag fick frukostfrämmande kl.07.00 för att sedan hämta en hyrbil som skulle ta oss till närheten av Göteborg för examensfest för en nybliven sjuksköterska. Dagen därpå startade vi tidigt från det stället för att komma i tid hem till Karlstad för nationaldagsfirande. Vill för allt i världen inte missa Försvarsutbildarnas musikkår (läs Hemvärnets musikkår för det hette de förr) och välkomnandet av våra nya svenskar! Vi hann och fick kaffe serverat av kommunfullmäktige medan vi fick höra ett spontant och rörande tal av en man med ursprung från Syrien berätta om hur lycklig han var att vara svensk. Jag blev tårögd av hans ord.
Dagen efter var det dags för Pridetåg där vi gick för allas rätt att vara de människor vi är. De flesta politiska partier deltog och även Svenska kyrkan som mycket riktigt påpekade "störst av allt är kärleken" på sina banderoller. Det enda budskapet jag var lite skeptisk till i sammanhanget var djuraktivister som påpekade att många minkar dör för att vi vill bära päls.
Fjärde dagen var Konstföreningen som jag är ordförande för på utflykt till Spinneriet i Borgvik där Lennart Nilssons vackra bilder från Ett barn blir till är utställda. Underbara bilder och en fisksoppa i restaurangen värd att mörda för.
Lämna tillbaka bilen och två små sammanträden blev det dagen efter.
Organisering av kampanj i samband med vattenlangning under Stadsloppet samt inköp av materiel till detta fyllde ut delar av återstoden av veckan. Avslutningen var ett roligt vattenhivande till ca 4400 löpare som sprang 1 mil eller en halvmara d v s 21 kilometer - vilket team vi var och vad blöta vi blev! Att folk blir törstiga är en sak men vilka drivor det blir av tusentals vita plastmuggar men de plockades upp innan vi stängde vårt stånd efter sista löparen.
Igår gjorde jag ingenting mer än hjälpte till med att transportera överblivet material till kansliet samt tömma och vädra vattendunkarna - i övrigt var min agenda tom??? Även idag var det tomt i almanackan så jag tog mannen i mitt liv med mig till kommunfullmäktige för att höra på när budgeten spikades för nästa år. Troligen har jag en skruv lös men jag tyckte det var helt normalt jag.
I morgon blir det mer normal lunk igen och redan tidigt på förmiddagen skall jag till frissan för att få ny stuns på min flamingofärgade hårman. Röda Korsstyrelsens möte blir det sedan. Onsdag hålls säsongens sista möte i Miljönämnden och torsdag fyller min dotter Den Vackra Fru Johansson år.
Under midsommar skall jag bara vara till även om det känns konstigt.
Jag har en liten uppmaning till mina vackra medsystrar : VÅGA VARA HUMLA! Vid de flesta evenemang har man tilldelats en t-shirt för att visa tillhörighet med en grupp eller parti. Det är modernt igen att ha formsydda tröjor för de som har getingmidja, tyvärr är vi som inte har den midjan så eleganta i den designen, man ser mer ut som någon travat donuts i en hög och trätt över en kondom. Jag förespråkar vida humleformade tröjor i alla lägen - gör inte ni det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)